Göteborgsposten – 10 augusti 1870, sida 2

heten tillåta mig stanna som ett slags andra lärarinna för de små. Utan tvifvel blir det ett ytterst tråkigt arbete, men jag är naturligtvis mycket tacksam mot min kusin som gifver mig ett hem på hvad vilkor som helst efter min fars vanhederliga uppförande. Om ej hon vore, Charlotte, skulle jag ej ha något hem. Hvad du är lycklig som har en respektsbel man till far! Charlottes paona mörknade något vid dessa ord. — Han är ej min egen far, som du vet, sade hon allvarsamt, och jag skulle vara mycket lycklig om mamma och jag vore ensamma i verlden. Raturtigtvis är mr Sheldon mycket respektabel, men, Diana, så besynnerligt det låter, tror jag nästan jag skulle tycka bättre om honom ifall han ej vore alldeles så respektabel; Jag såg din far en gång då han kom på besök och tyckte bättre om hans utseende än min styffars. Men jag är en så sjelfsvåldig varelse och tänker alltid hvad jag ej borde tänka. Mer än ett bref hade kommit till Diana från mr Hawhehurst efter hennes flykt från den belgiska badorten. Det första brefvet förkunnade henne att hennes far kommit ifrån dender affären och var i bättre vilkor än före uppträdet på Hotel dOÖrange. Brefvet var från Paris, men för öfrigt nämndes deri intet om brefskrifvarens och hans följeslagares närvarande ställning och framtida planer. Ett annat bref, dateradt från samma stad men ej från samma adress, kom till henne sex månader efteråt och så ytterligare ett annat. (Forts.)