Göteborgsposten – 29 juli 1870, sida 1

—— rn —— EAS — — Uppfyller den lagstiftning, vi nu ega angående fabriksoch handtverks-industrien i afseende på näringsfrihetens utsträckning, de skäliga anspråk derpå, som näringsidkarne kunna hafva, eller äro några förändringar deruti nödiga och hvilka? Sedan diskussionen öfver denna fråga var slutad uppsattes med anledning af densamma följande resolution, hvilken man beslöt skall till K. M:t såsom petition inlemnas: Mötet beslutar att genom en af ordföranden och trenne ledamöter på mötets vägnar undertecknad och af sekreteraren kontrasignerad petition hos K. M:t anhålla om sådan ändring i k. förordn. af 18 Juni 1864: a) att rättigheten att i stad, köping eller annat stadslikt samhälle, med biträde af främmande arbetare, utöfva ett yrke må göras beroende af den sökandes i behörig ordning fulltygade insigt och skicklighet deri; — b) att på sådant sätt i vederbörlig ordning förvärfvad rättighet till yrkes utöfvande icke blir inskränkt till viss ort; hvaremot någon inskränkning icke derigenom bör ske i landtkommunernas rätt att sjelfva på bästa sätt ordna sina enskilda förhållanden i afseende argerningsmänk m. m.; — c) att, inom hvarje stad, köping eller annat stadslikt samhälle skall finnas en handtverksförening med rättighet att, enligt hvad i handtverksoch fabriks-fördn. af 22 Dec. 1846, 5 31 sista punkten, innehålles, der förhållandena göra det lämpligt eller nödigt, med sig förena fabrikanter eller handlande, eller bådadera, dels ock andre för dess sak intresserade personer; — d) att hvarje sådan handtverksförening skall vpara skyldig: dels att åt de lärlingar, som sådant önska, meddela betyg om förvärfvad och ådagalagd skicklighet i yrket, grundade på noggrann undersökning och pröfning af sakkunnige opartiske personer, samt på begäran meddela sådan lärling af föreningen utfärdad betygbok; dels att, efter verkställd pröfning genom sakkunnige, opartiske personer, meddela intyg om den insigt och skicklighet i yrket, som enligt a) erfordras för rättighet till detsammas utöfvander. På yrkande af hr Blomstrand beslöt mötet att i sammanhang med ofvanstående petition sätta följande önskan: -att sådan ändring eller förklaring sker i 12 at 1864 års näringsfrihetsförordning, att den frie arbetarens ärliga konkurrens med den ofrie af staten underhållne fångens arbete icke omöjliggöres eller alltför mycket försvåras; samt att för vinnande af detta ändamål, vid fängelseinrättningar och straffanstalter upprättade verkstäder må afse dels tillfredsställande af statens egna behof, dels sådana konstHitsalster eller arbetsprodukter, hvilka endast genom ett ytterligt nedsatt pris på arbetskraft, inom orten eller landet i sin helhet, kunna ästadkommas. Man öfvergick nu till behandling af 2:a frågans senare moment: Uppfyller den lagstiftning, vi nu ega angående fabriksoch handtverks-industrien, i fråga om rättsförhallandena mellan arbetsgifvare och arbetstagare, de skäliga anspråk derpå, som näringsidkarne kunna hafva, eller äro några förändringar deruti nödiga, och hvilka? Den resolution, som denna fråga gaf anledning till formulerades sålunda: Någon bestämd maximitid för giltigheten af med lärling eler arbetare uppgjordt kontrakt bör ej staugas, utan frihet lemnas att genom öfverenskommelse 1 godo derom bestämma; ätvensom att sadaut koutrakt skall upphätvas och vara ogildt, så snart visadt blir, att uetsamma af någondera parten brytes, genom vårdslöshet eller misshandel från arbetsgifvarens sida eller genom lättja, oredlighet eller olydnad från arbetstagarens; — derjemte vore synnerligen önskvärdt, om genom lag stadgadt blefve, att, då en yngling från 17 till 20 års ålder, med målsmans begitvande, uppgör kontrakt för en viss lärotid, beräknad efter yrkets beskaffenhet, kontraktet kunde törblifva gällande, äfven om larlingen under den tid, kontraktet omfattar, uppnår myndig alder.Tredje frågan var af följande lydelse: Ar den fria tullagstiftuingen hämmande för fabriksoch handtverks-industrien i riket; och i så fall frågas, på hvad sätt anser mötet nödiga rättelser skola kunna ernås derutinnanMed afseende å densamma förenade man sig om följande resolution: ÅAtt en at behofvet högeligen påkallad revidering af nu gällande tullbestämmelser må ega rum, samt att dervid noga bör iakttagas, dels att tullsat ser å råvaror och halftärdiga produkter bestämmas med synnerligt afseende på vardena derå i förhållande till de tullt färdiga fabrikaterna, dels att lindrig tull pålägges alla importerade varor, som ingå i sådan mangu, att tullens upptagande derå lönar sig, men att lyxartiklar af alla slag beläggas med nögre tull. Fjerde öfverläggningsämnet var: Åro tabiiksoch hanutverks-idkarne i behof af forlagskapnal, vch 1 så fall, på hvad sätt skola sådana kunna på lampliga vukor erhallas : Sedan diskussiwnen härom förklarats slutad, beslöt mötet att uppmana nuvarande och blifvande handtverksföreningar att: a) göra allt hvad på dem kan bero, tör att, genom upprättande, samt med ringa kostnader förenad klok törvaltning, at sparbanker, folkbanker, sparkassor eller anura penningeverk, bereda handtverksidkare tillialle till län mot för dem passande vilkor och billig ränta; b) genom riksdagsmännen, hvar inom sin ort, etter formåga medverka, dels dertill att, genom riksdagens beslut, riksbankens och lånekontorens till utlåning med omsättningseller den s. k. allmänna diskonten tid et