Göteborgsposten – 28 juli 1870, sida 2

Efter några minuters eftertanka vek han ihop bretvet och förseglade allt mycket omsorgsfullt. — Det skulle ej gå an att pressa honom i natt, tänkte han; jag måste vänta tills i morgon bittida. Nästa morgon dagades grå och kulen, och i dagningen trädde mrs Woolper in i den sjukes rum, likblek i ansigtet. Mrs Halliday rusade upp ur en orolig slummer. — Hvad hur händt, Nancy? frågade hon orolig öfver mrs Woolpers förändrade utseende. — Biif ej rädd, mrs Georgy, svarade den gamla qvinnan. Jag har ej mått väl i natt och — och — jag har oroat mig mycket öfver mr Halliday. Om jag vore i ert ställe skulle jag tillkalla en annan läkare. Bry er ej om hvad mr Philip säger. Han kan begå misstag, rätt så skicklig han är. Lyd mitt råd, mrs Georgy, och tillkalla en annan läkare — genast — genast, upprepade den gamla qvinvan i det hon häftigt fattade mrs Haliiday i armen, liksom för att gifva eftertryck ät sina ord. Georgy ryggade förskräckt tilibaka — Ni skrammer mig, Nancy, hviskade hon; tror ni att Tom är mycket sämre? Ni har ej varit hos honom hela natten, och han har sofvit mycket lugnt. Huru kommer det sig att ni är så orolig denna morgon? — Bry er ej om orsaken, miss Georgy. Skaffa ni en annan doktor, det är hufvudsaken; skaffa en annan doktor genast. Mr Sheldon är lättsöfd. Jag skall gå till hans rum och säga honom att ni beslutat att höra en annan läkares åsigt.