Göteborgsposten – 25 juli 1870, sida 2

inlåta sig med honom i ytterligare förhandlingar. foljd häraf har den franska regeringen trott sig hafva till förpligtelse att ofördröjligen söka att försvara sin ära och sina kränkta intressen, och fast besluten att för detta ändamål tillgripa alla de åtgärder, som påbjudas af den ställning, man påtvungit henne, betraktar hon sig såsom varande ifrån denna stund i krigstillstånd till Preussen. Undertecknad har den äran att för H. Excellens o. s. v. uttala försäkran om hans högaktningsfulla tillgifvenhet. Le Sourd. Berlin d. 19 Juli 1870. Här är visserligen icke platsen att inlåta sig på politiska betraktelser nu, då fakta taga utrymmet och tiden så mycket i anspråk; men vi kunna likväl icke underlåta att uppställa det enkla spörjsmålet: Om Preussen ville bevara Europas tred och om det icke ville kriget, kvarför afgat konungen af Preussen icke det; begarda löftet, såframt han menade ärligt med sin utsago, att saken ej hade för ho: nom något intresse? Till denna sak fogar nu Franrikes Officiela Tidning i en artikel Preussens kränkande af pragerfredens bestämmelser, hvilken omständighet vittnar om, att Frankrike vill med kriget ätven gilva kraft åt detta af Preussen sjelft besvurna fredsfördrag. Särskildt betonar bladet, att man nu nog skall genom Frankrikes medverkan få klart för sig, hvilka distrikter af Slesvig, som enl. pragerfreden tillkomma Danmark. Kejsar Napoleon har sjelf bekräftat, att han med sin son begifver sig till kriget. I Fredags mottog han lagstiftande församligen, likasom förut senaten. Presidenten Schneider yttrade, att nationens vålönskningar följa kriget och att kejsaren kunde utan oro öfverlemna regentskapet till kejsarinnan. — Kejsaren tackade i sitt svar lagstiftande församlingen för de utbragta välönskningarne. Han ansåg kriget för berättigadt, då både folk och representation dertill lemaat sitt samtycke. Frankrike hade gjort allt, för att förebygga kriget. Jag anförtror vid min afresa åt lagstiftande församlingen kejsarinnan, som i händelse af behof sammankallar de deputerade och bekläder de med regenskapet förenade pligter. Jag medtager min son, som skall lära sig att tjena sitt land. Sjelf har jag beslutat utföra den åt mig anförtrodda missionen. Detta kejsarens beslut har ytterligare ökat. entusiasmen i Frankrike, der redan i fredags 55,000 man frivilliga anmält sig till inträde i armeen, neml. 12,000 man i Paris och 42,000 i departementerna. Ja, man vill veta, att flera tusen araber ämna inskeppa sig i Algier, för att öfver Marseille begitva sig till Paris och inträda i armeen som frivilliga. Från alla håll ha skarpskyttekårerna underrättat krigsministern marskalk Leboeuf om, att de utvidga sin organisation och ställa sig till hans förtogande; särskilt framhålles detta med hänsyn till skarpskyttekårerna i de ostliga, förut tyska provinserna. — ÅAmerican Register, en amerikansk organ som u gifves i Europa, berättar att de unga ame rikanare, som vistas i Paris, tänka upprätta en Paris American legion, som skall ställa sig till de militära myndigheternas förfogande, 1 händelse största delen af franska hären skulle bli kallad till krigsskädeplatsen. Bladet säger sig gilla den tacksamhetskänsla, som ingifvit det unga Amerika denna tanke?. Äfven andra frivilliga patriotiska bidrag inströmma i mängd. I Paris ha redaktörerna för 14 af de största dagliga tidningarne sammanträdt till en komite i syftemål att insamla bidrag i penningar, och in natura till understöd för soldater och sjöfolk och de behöfvande krigarfamiljerna i hemmet. Kejsarinnan skyndade genast att tillställa komitken en summa af 50,000 fres. Många ha tecknat sig för ända till 100,000 fres. De embetsmän, som tillhöra de tyska beskickningarne och konsulaterna, lemnade d. 21:ste Paris. Den italienska regeringen är gynsamt stämd mot Frankrike. Polisprefekten i Paris har uppmanat hufvudstadens innevånare att hädanefter afhålla sig från alla slags demonstrationer på gatorne. Baron Rothschild har genast vid underrättelsen om krigets utbrott frånsagt sig sin befattning såsom nordtysk generalkonsul. Kejsaren skall uppslå sitt högqvarter i Nancy, der den kejserlige prinsen atven skall bo. Kejsaren har bestämt, att hvarken vid det kejserliga högqvarteret eller vid armetkårernas högqvarter får mottagas någon srivillig, någon främmande officer eller någon, som icke tillhör armen. Denna bestämmelse ir föranledd af de under kriget mellan Preussen och Österrike gjorda erfarenhetsrön, då Preussen befanns vara särdeles väl underrätdadt om allt, eom tilldrog sig på den österrikiska sidan. Det var väl i enlighet, härmed som Times korrespondent blef i Fredags arresterad i Metz, ehuru åter frigifven, och tvenne oritiska officerare utvisades. D. 18 d:s stodo i Paris redan de stora kasernerna Napoleon och Prince Eugene tomma, och samma afton afgingo 12 långa jernAA (MM — —eAA om a 8