Göteborgsposten – 25 juli 1870, sida 2

mycket starkt. Det återstod honom att upptäcka om det ännu varade. — Ni gjorde ert val, mrs Halliday, fortfor han, och det var ett val som alla kloka menniskor måste ha gillat. Hvad utsigt hade väl en man som endast var arfvinge till en praktik, värd fyra eller femhundra pund om året emot arfvingen till Hyley Farm med dess tvåhundrafemtio acres jord? När har någonsin klokt folk tagit i betraktande tro och heder eller gamla löften, eller en tillgifvenhet som daterar sig från barndomen? Klokt folk beräknar allting i pund, shillings och pence, och enligt deras sätt att döma gjorde ni rätt då ni gifte er med Halliday. Georgy lade ifrån sig sin virkning och tog upp sin näsduk. Hon var en af de qvinnor som taga tillflykten till tårar då de finna sig i en mindre fördelaktig belägenhet. Tårar smälte alltid den hederlige Toms vrede, om den var aldrig så stor, och tårar skulle utan trifvel göra sin verkan äfven på Philip Sheldon. Men Georgy fick erfara att dentisten var skapad af ett vida hårdare ämne än den hederlige landtbrukaren. Mr Sheldon gaf akt på hennes tårar med en experimenterande vetenskapsmans köld. Han vor glad att finna I det han kunde få henne att gråta. Hon var ett nödvani digt redskap för utförandet af vissa planer, som hun gjort upp, och han var angelägen upptäcka om hon skulle bli ett tillräckligt böjligt instrument. Han visste att heunes kärlek till honom aldrig varit värd mycket ens då den var som störst, och att den aftynade lågan hade blifvit alldeles utsläckt af nio års äktenskaplig: hvardagsläf och äk