Göteborgsposten – 22 juli 1870, sida 1

O — — —— Förhallningsreglor för svenska fartyg under krigstid. För ett land med den vidsträckta sjötart som Sverige eger bör frågan om hvad som krigskontrapand räknås må och hvad i öfrigt under krigstid är för handelsfartyg att iakttaga, vara af särskild vigt. Vi hafva redan i Onsdagsnumret at vår tidn. omnämnt de grundsatser i afseende å sjörätten under krigstid, hvilka år 1856 blefvo af alla europeiska makter antagna. De bland dessa som ega den största praktiska betydelse, äro: raeutral flagga skyddar fientligt gods; neutralt gods under fientlig flagg är icke underkastadt beslag — allt med undantag af krigskontraband. Under 1866 års krig utvecklade sig en praxis, som i många hänseenden innebar en fortbildning af de ett decennium förut antagna internationala reglorna. Någon blokad kunde då icke gerna komma i fråga, emedan de ömsesidiga stridskrafterna till sjös voro för svaga att åstad. o . 3 komma någon effekuv sådan och dessutom hade användning på annat håll. Men vidare ingingo de krigförande länderna ett fördrag, avarigenom de forbundo sig att anse handelssjöfarten alldeles fri, och man blef då för första gången viitne till det skådespel atv under en förbittrad strid för öfrigt fredliga sjötarare, äfven om de tillhörde någon af de stridande makterna, ostörde kunde tortsätta sin färd. Man erfar nu att den österrikiskt-ungerska monarkiens kansler, grefve v. Beust, foreslagit Frankrikes och Nordtysklands regeringar att låta den nyssnämnda under 1866 års krig följda praxis återupplifvas. Emellertid eger man sig ännu ej bekant, huruvida förslaget af dem bifalles. Skulle så ske, kan civilisationen derigenom anses halva tagit fasta på en ny folkrätislig sedvana, egnad att hafva en at krige.s bedrofliga följder. Genom en kongl. kungorelse af d. 8 Apr. 1854 har de förhållningsreglor, som af svenska tartyg under krigstid iakttagas böra blitvit vill allmänhetens kännedom meddelade. Ur denna kungörelse anföra vi här nedan de punkter, som äro de väsentligaste, sedan bland de ull transport otillätna artuklarne blifvit lagd artikeln: bly, hvilken enl. sedermera utfardad särskild forordning blitvit förklarad utgöra krigskontraband: I Ås 1. För att kunna åtnjuta de svenska flaggan såsom neutral tillkommande förmåner och rättigneter, bör svenskt fartyg vara försedt med sådana handlingar, som enligt gallande farfattningar erforuras :öÖr bestyrkande at dess nationalitet; och skola uessa handlingar alltid vara å fartyget under dess resor tillgangliga. 3. Skulle, medan ett svenskt fartyg är utrikes, besättningen genom döusfall, sjukdom, rymning eller annan orsak så förminskas, att densamma är otillräcklig att uträtta nödigt skeppsarbete, och trammande sjömän i följd derat maste antagas, böra företradesvis neutrala staters unuersåter forhyras; och må i intet fall antalet af krigforande makters undersåter, som finnes ombord a skeppet, ötverstiga en tredjedel af besättningen. — — — j S 4. Svenska fartyg kunna, såsom neutrala, fritt segla till de krigförande nationernas hamnar och vid deras kuster. Dock må ej skeppare söka intränga uti blockerad hamn, sedan han blitvit om tillstandet behörigen underrättad. Med blokerad hamn förstås endast en sådan, som genom ett eller flera tillräckligen nära stationerade krigsfartyg år at den angripande makten så inspärrad, att man icke utan ogonskenlig fara der kan inlöpa. 5. Alla slags varor, äfven sådana som tillhöra någon af de krigförande makternas undersåter, kunna obehindradt föras i svenska fartyg, såsom neutrala, med undantag af så kalladt krigskontraband, hvarmed förstås: kanoner, mörsare, alla slags vapen, bly, bomber, granater, kulor, flintor, luntor, krut, salpeter, svafvel, harnesk, spjut, gehäng, patronkök, sadlar och betsel, samt öfriga sådana tillverkningar, som omedelbarligen äro till krigsbruk användbara — häruti likväl icke inbegripet det förråd af nämnde artiklar, som kan vara nödvändigt till fartygets och besättningens försvar. S 6. Svensk skeppare vare förbjudet att, utan verkligt tvång och deremot gjord formlig protest, låta nyttja sig och det fartyg han förer, att för någon af de i krig varande makterna transportera de