hvilken han blifvit född och uppfostrad var belägen ungefär sex mil från Barl ingford, och alla hans barndoms och ungdoms nöjen voro förbundna med denna lilla stad. Han och de två bröderna Sheldon hade varit skolkamrater och allt framgent goda vänner, i hvarandras sällskap njqutande de nöjen som stodo att erhålla i Barlingford, kurtiserande samma landtliga skönheter på bjudningarne vintertiden, ställande till trefliga picknicker om sommaren — picknicker på hvilka ätandet och drickandet voro de hufvudsakliga elementerna till dagens nöje. Mr UHelliday hade alltid betraktat George och Philip Sheldon med den vördnadsfulla beundran som en mindre intelligent man, hvilken är medveten om sin egen andliga underlägsenhet, i ullmänhet känner för en genialisk vän. Men han var äfven fullt medveten om den fördel som en rik man eger öfver en fattig och skulle ej ha velat utbyta Hyleys bördiga fält mot hans skolkamraters intellektuella gåfvor. Han hade funnit det substantiella värdet af sitt vackra välförsedda hus och väl skötta egendom, då han och hans vän Philip Sheldon friade till samma flicka, Georgina Cradock, yngsta dottern till en advokat i Barlingford, hvilken bodde hus om hus med Barlingforddentisten, Philip Sheldons far. Philip och flickan hade varit lekkamrater i de stora med murar omgifna trädgårdarne bakom de båda husen, och det hade uppstått en syskonlik förtrolighet mellan de unga medlemmarne af de båda familjerna. Men då Philip och Georgina träffades på thåpartierna i Barlingford de senare åren, hade den faderliga myndigheten satt sig emot något förnyande af den barnsliga vänskapen. Miss Cradosk hade