Göteborgsposten – 21 juli 1870, sida 2

en af de män som alltid äro färdiga att med en blyerispenna på baksidan af ett bref reducera allt i hela skapelsen till siffror. — Det är bäst att jag gör denna sak klar för mig innan de komma, sade han. Detta är det bästa tillfälle i verlden att göra det i allsköns lugn. Man vet aldrig hvem som kan spionera på en då det är dagsljus. Han såg på sitt ur och gick derefter till ett skåp, der det låg högar af ved, tändstickor och gamla tidningar. Det var hans vana att tända en brasa då han tillfälligtvis arbetade ovanligt sent på natten eller ovanligt tidigt på morgonen. Han gjorde i ordning en eldbrasa lika skickligt som hvilken tjensteflicka som helst och vaktade på den tills den brann riktigt. Derefter tände han en vaxstapel och gick ner till det rum der han betjenade sina patienter. Den stora stolen framför spegeln såg ofantligt dyster ut vid det matta skenet från vaxstapeln, och en nervös person skulle nästan ha kunnat föreställa sig att vålnaden af någon patient som våndats under någon smärtsam operation, sutit i densamma. Mr Sheldon tände gasen i en rörlig gasarm, hvilken han brukade föra nästan rakt in i munnen på de patienter som rådfrågade honom nattetid. På hvardera sidan om kaminen stod ett skåp, och det var i dessa två skåp som dentisten förvarade det bibliotek som hörde till hans yrke. Hans böcker utgjorde ej någon särdeles värdefull samling, men han höll skåpen ickedestomindre beständigt tillslutna. (Forts.)