ostfabriker; Sveriges kreaturshandel med Norge; Revisionsberättelse öfver Göteborgs och Bohusläns Hushållningssällskaps räkenskaper år 1869; Revisionsberättelse öfver Vestra Sveriges hushållningssällskapers Föreningsutskotts räkenskaper år 1569; Förvaltningsutskottets meddelanden; Tabell, innehållande öfversigt af Bohusläns hatsfiske år 1569. Nekrolog. Om erkebiskopen Henrik Reuterdahl. hvars i Tisdags afton timade död vi i gårdagens tidning omformålde, meddelas här nedan följande personalier: Född i Malmö d. 10 Sept. 1795 af fattiga föräldrar, hvilka tidigt dogo och lemnade honom jemte en yngre broder i mycket torftiga vilkor, hade han under hela sin studiitid att kämpa mot armodet. Men irän Gud och goda menniskor kom dock hjelp, såsom han med rörande enkelhet säger i en Jelfbiograti. Hjelpsamma medmenniskor beredde honom tillfälle att komma in i Malmö skola ar 1804. Genom de matdagar, som här och der i välvilliga familjer erbjödos honom, och genom den lilla förtjenst han kunde bereda sig sjelt genom att på sina fritimmar undervisa andra barn kunde han fortsätta sin skolgång, tills han blef student i Lund år 1811. Äfven sedan måste han fortfara med sin befattning såsom enskild lärare, dels i Göteborg dels i Uddevalla, så att han först 1815 återkom till Lund, der han blef magister 1817. Strax derpå kallades han till docent vid uåvarande teologiska seminarium. Ar 1824 blef han e. o. aujunkt vid teologiska fakulteten samt 1826 prefekt vid seminarium och kyrkoherde i Kerrstorps och Glostorps församlingar. Ar 1830 utnämndes han till teologie doktor och blef 1533 förste teologie adjunkt och pastor i Upakra och Flackarp. Sedan han några ar förestätt bibliotekariatet, utnämndes han 1838 till bibliotekarie samt 1844 till professor i dogmatik och moral vid Lunds universitet samt pastor i Husie och Vestra skraflinge. Reuterdahl var representant för Lunds stifts presterskap först vid 1844—45 årens riksmöte och utnämndes till domprost i Lund nägra månader efter denna riksdags slut. Sedan han sasom riksdagsman ytterligare deltagit i två riksdagars arbeten, kallades han 1852 att öfvertaga ecklesmstikportfölJen, hvilken han dock efter tre år utbytte mot biskopssätet i Luud. Har stannade han nu emellertid icke längre än ett är, hvarefter han enligt konungens önskan intog den lediga erkebiskopsstolen, der han med sällspord kraft och oförtröttadt nit verkat till sin lefnads slut. Under de tidigare åren af sin akademiska verksamhet utgaf Reuterdahl tillsammans med Thomanuer Teologisk Qvartalsskritt (1828—52, 1836—40). Utom åtskilliga minure, teologiska och historiska afhandlingar i hvarjehanda tidskrifter har han särskilut utgifvit: OÖm det teologiska studium med särskildt atseende på Sverige (1832) och Inledning till teologien(1837). Sitt varaktigaste litterära minnesmärke har han dock rest sig såsom historieskrifvare genom sin i många hänseenden utmärkta, på grundliga forskningar byggda Svenska kyrkans historia, som det dessvärre icke blef honom gitvet att fullborda; i de band, som utkommit, har han nått till 1533.