hafwer altså icke fått vtseende af trånga och krokota gatur såsom the vrgamble städer hvilke se vth, som voro the af en blind händelse hopkomne eller af ett wäder sammandrifne och icke med förnuftigt folks vilja så fördelte och byggde. Samma regelbundna och vackra utseeende bibehåller Borås ännu i dag och ännu i dag gäller derom Dals ord: En god del af staden ligger på sandåsar och thet öfriga på slett mark; gatorne äro så vel (2) stenlagde at regnwatnet obehindrat löper igenom rännstenarne vthi åen, hvaraf gatorne blifva så renade at de straxt efter se ut som the voro sopade och afsköljde. Emot wädren finnas gatorne nästan så lagde, at blåsten kommer at klyfwas emot qwarterens hörn hvilket Aristoteles, Plato och Witrvwivs hållit för nyttogt och helsosamt. Borås egde, enligt Ljungström vid 1863 års borjan en folkmängd af 3151 personer, deraf 1399 mankön och 1752 qvinkön. Sedan dess anses folkmängden ha ökats. Staden har en i förhållande till dess storlek ganska ansenlig mängd handelsbutiker, 8 garfverier, 6 färgerier, 5 (tyg)tryckerier, väfnadsfabrik, tvålfabrik, 2 bryggerier samt boktryckeri, hvarifrån -Borås Tidning utgifves af hr C. G. Rydin. Då man om sjelfva staden med fog kan säga med vännen Dal: Sen Boeråås i grund till aska brändes ) Till större Zir han oförmodliget wändes kan man med ännu mera fog på dess betolkning tillämpa samme mans ord: En hoerddser epar:am är Förwärfver meer än han förtär På alla wägar söker Sin winst och slitigt arbet gjör Som myran och tillhopa för ; Förstörer ei men öker. Ty samhället anses vara ett af vårt lands mest behållna och ger redan genom sitt yttre en anirg om den soliditet, idoghet och ordentlighet, hvarför det gjort sig kändt. Borås omgifningar äro särdeles vackraIsynnerhet är utsigten från Tekniska Elementarskolan, belägen utanför Vesterbro på en staden dominerande hög och fri plats, förtjusande. Rundtomkring staden sluter sig liksom ett bälte af skogkrönta kullar, från hvilka slottslika villor eller näpna schweizerhus titta tram. Utsigten åt vestra vägen, der det ståt liga Annelund ligger inbäddadt, likt en hvit sippa på en skogstufva, har en så afgjordt sydländsk pregel, att man knappast skulle tro sig vara i samma provins der Svältornar ut sträcka sina magra, enformiga slätter. När man ser denna yppiga nejd,; i hela prakten at sin blomstervirkade sommarskrud, förstår man lätt att ingen öfverdrift ligger i Nyboms vackra IIelsning till Borås, Kristi Himmelsfärdsdagen 1854, hvari det bl. a. heter: Jag ville se när morgonrodnan rullar Ett himmelskt Majbarn öfver jorden opp Och kysser sa de mjuka, gröna kullar, Att hjertat i naturens blomsterkropp Af onamnbara känslors vällust bäfvar, Och blott en hviskning genom gräset sväfvar, Och hvarje lilja doftar på sin stängel Af kärlek till sin Sol, dess goda Engel! Jag ville se, när fridfullt månljus drager Sin hvita bruddrägt öfver stad och land, Och i sin famn med ljufligt vemod tager Den jord, som glöder efter solens brand! I sen det, när I viljen! — Gud kring staden lagt De skönsta taflor utaf vårlig prakt Med lunder utaf björk kring blåa vatten, Der dagen är så frisk, så ljuflig natten. Här vore godt få letva, älska, dikta Och all sin kärlek för naturen bikta; Och när man så en qväll med diktens rosor sirat, Och någon herrlig andens högtid tirat, Om morgonen gå ut och helsad bli i Af arbetets och flitens poesi. ö allt arbete är värdt och har sin ära, j Det är en menskans gudstjenst äfven det Och intet folk kan på en framtid bära, Som denna sanning icke tror och vet. f i Borås förnämsta allmänna byggnad är otvifvelaktigt dess Stadskyrka. Dess höga torn, hvilket, enl. Dal, liksom sjelfva kyrkan ursprungligen liknat Domkyrkan i Göteborg, synes vida omkring och kyrkans yttre och inre vidmakthålles omsorgsfullt. År 1815 flyttaj des begratningsplatsen, som förut utgjordes at kyrkogården, utanför staden. I koret finnas tyra altartaflor: Jesus välsignade barnen och Korsfästelsen, at G. Brusewitz, 1852: skänkte till kyrkan af sraml. handl. i Borås. II. Nellson samt Nattvardens instiftande och truktjonsdamare men I svarade han Åra äl I