— Medbrottsling! nej, hr instruktionsdamare, men offer. Ah! Tremorel är en stor skurk! Inser pi nu hvarföre han flyttat fram visarne? Jag insåg först ej nyttan af detta framflyttande af klockan fem timmar. Nu är ändamålet tydligt. För att Guespin skulie bli allvarsamt komprometterad var det nödvändigt, att brottet skulle anses vara begånget efter midnatt, det var nödvändigt. Men plötsligt afbröt han sitt tal; han stod med öppen mun, stirrande blick. Det var en ny id6 som genomfarit hans hufvud. Instruktionsdomaren märkte ej detta, upptagen som han vor med att söka hitta på argumenter till förmån för sin åsigt. — Men huru då kunna förklara Guespins envisa tystnad, sade han, huru förklara att han ej vill redogöra för huru han tillbragt natten? Hr Lecoq hade snart återhemtat sig från sin rörelse, men doktor Gendron och hr Plantat, som med spänd uppmärksamhet gåfvo akt på honom, så.o en blixt af triumf lysa till i hans ögon. Utan tvifvel hade han funnit en lösning på det problem som var honom förelagt. Och hvilket problem! derpå berodde en menniskas frihet, en oskyldigs lif. — Jag förstår, hr instruktionsdomare, svarade han, jag kan förklara Guespins tystnad. Jag skulle bli i högsta grad förvånad om han i denna stund beslöte sig för att tala. Hr Domini missförstod meningen af denna förklaring. — Han har dock haft natten på sig för att öfverväga,