Göteborgsposten – 27 juni 1870, sida 1

nesmålet af den men som är innesluten i detta kabinett, Robelot. Man kan gräfva upp Sauvresys lik, doktorn åtar sig att finna spären af aconitine deri. Slutligen hoppas jag att inom kort ha i handom den mördade Sauvresys berättelse, som undgick grefvens efterforskningar den natt han begick mordet på sin hustru. — Om alla våra förutsättningar äro riktiga, som jag tror att de äro, sade doktorn, bör detta anklagande papper rysligt oroa grefve de Trömorel. — Honom! hvem kan veta? sade polisagenten. Har ej hr fredsdomaren sagt oss att han tillhör dem som undvika faran på strutsarnes sätt, genom utt tillsluta ögonen? Han har aterförenat sig med Laurence Courtois; i närvarande stund är han dold med henne i någon undangömd vrå, som han tror vara omöjlig att finna; med den karakter han har bör han tro sig vara i säkerhet och vara jemförelsevis lugn. Herr Plantat gjorde en åtbörd af vanmäktigt raseri. — Ah! utropade han, att ej veta hvar den uslingen gömmer sig för att kunna rycka Laurence ifrån honom! Polisagenten tryckte den gamle fredsdomarens arm. — Lugna er, min herre, sade han i kall ton, vi skola återfinna honom, annars är mitt namn ej Lecoq; och för att vara uppriktig bör jag bekänna för er, att saken ej synes mig särdeles svår. Tre eller fyra sakta slag på dörren afbröto Lecoq. Tiden hade gått, och man hade redan länge varit uppe i huset. Minst tio gånger hade madame Petit, plågad af oro, sjuk och nästan gråtande af gäckad nyfikenhet, ——— A— EEE ARE RE 03 EE EA 000 RE SA TSE VR AR Ds BE