Göteborgsposten – 17 juni 1870, sida 2

— Om jag tegat, om jag räddat er, så är det dorföre att jag redan på förhand gifvit mitt lif till spillo. Ja, jag blef träffad i hjertat af dödens hand den dag då jag erfor att ni, missbrukande mitt förtroende, bedrogo mig. Det var utan märkbar rörelse som han talade om sin död, om giftet som man gaf honom; men vid dessa ord: ni bedrogo mig, förändrades hans röst och blef darrande. — Först ville jag ej, kunde jag ej tro det. Jag tviflade på mina sinnens vittnesbörd, snarare än jag tviflade på er. Jag behöfde tydliga bevis. Jag var ej mera herre i mitt hus, jag var endast en af dessa löjliga, bedragna äkta män som man skymfar och utskrattar bakom hans rygg. Emellertid generade jag er ändock. Ni voro trötta vid tvånget, utledsna vid förställningen. Då tänkte ni att min död skulle göra er fria och rika, och ni skaffade er gift för att befria er från mig. Berthe hade åtminstone brottets mod. Allt var upptäckt, hon afkastade masken. Hon försökte försvara sin medbrottsling, som satt tillintetgjord i en fåtölj. A— (Forts.) Plockgods. Wagnerska jubileet, som man benämner den serie mönsterföreställningar af hans eperor, hvilken innan kort skall ega rum i Weimar kommer att försiggå i följande ordning: d. 19 Juni: Der fliegende Holländer, d. 22: Tannhåuser; d. 26: Lohengrin; d 29: Meistersinger. Man väntar en stor skara af ahörare, beställningar å biljetter ha på förhand ingått från Belgien, England, Frankrike och Ryssland.