Göteborgsposten – 3 juni 1870, sida 1

Fornsorskaremötet i Wexiö. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Weziö d. 31 Maj. För att en jernvägsresa skall vara fullkomligt angenäm, bör solen ej badda — Eolus bör ej heller hafva lemnat sina barn för vidsträckt frihet; det bör ej regna och ej vara kallt utan just en dag som den, hvilken nu blandat sig med de förflutne. I sanning må jag säga, att en angenämare resa än den jag idag företagit från Göteborg hit näppeligen så snart ånyo upplefves af mig. Det var med ett obeskrifligt välbehag, vårens doftande lif inandades från det nedfällda fönstret å jernvågskupken och de spridda molnen som då och då skymde solen, bidrogo endast att förhöja effekten af landskapets vexlande beLag. De snabba kommunikationsmedel vår tid eger hedern af att hatva skapat, medför visserligen för det verkande lifvet en oberäknelig vinst af tid, och härigenom penningar, men tör dem hvilka resa för resans skull, tör att hemta intryck af en öppen och leende natur, för dem har jernvägsresan i viss mån något motbjudande. Det ena intrycket aflöses ögonblickligt af det andra; jag har knappast hunuit uppfatta en vacker naturscen förr än den försvunnit. Isynnerhet om landskapets träpartier liga allt för nära jernvägståget, utgöra de likasom endas: en dallring för upp