Göteborgsposten – 30 maj 1870, sida 1

salen i mellanvåningen skall snart äfven restaureras och förses med en elegant möblering för att sedan upplåtas till konversationsrum för de resande. För 20 år sedan skulle knappast någon hafva drömt sig att ett så stort botell för resande i Sveriges hufvudstad skulle kunnat uppstå och ändå mindre att det skulle bära sig. Men för 20 år sedan skulle väl icke någon Stockholmare hafva såsom en möjlighet velat erkänna, att Skomakarekällarenvid Slottsbacken, der alla börsmän som ej hade eget hushåll intogo sin middag, skulle stängas 1870 af brist på gäster. Men så har dock skett. Restaurationen gick med törlust sedan gästerna började reqvirera halfva portioner och drucko öl istället för vin. Nyligen har en bolagsstamma hållits här, hvars egentliga märkvärdighet ligger i ett ganska fyndigt uttänkt valarrangement. Stämman hölls med delegarne i Allmänna brandtörsäkringsverket för byggnader å landet. Vid detta tilltälle skulle såväl ledamöter i direktionen väljas som förslag uppsättas på tre delegare i bolaget, af hvilka K. M:t eger utnämna en till ordförande i direktionen. I mer än 10 år har justitierådet Södergren fungerat som ordförande och skött denna befattning och de juridiska angelägenheterna med nit och skicklighet. Något missnöje med hr Södergren har aldrig försports och om hans exkludering nu hade hvarken direktionen eller han sjelf någon aning. Af de talrika delegarne voro endast ett färre antal tillstädes, men af dessa hade tillräckligt många beslutat att hr Södergren icke skulle uppföras på ordförandeförslaget, hvarom dock ingen hade nog takt eller mod att öppet underrätta hr Södergren. Då röstsedlarne öppnades och sammanräknades besanns å förslaget vara uppförda grefve Henning Hamilton, öfverståthållaren frih. Bildt och .frih. A. C. Raab. Att den förstnämnde blir af K. Maj:t förordnad till ordförande är otvifvelaktigt, och att grefve Hamilton icke om detta arrangement var okunnig, att han mot det fastställda arvodet 1000 rdr årligen icke var obenägen mottaga befattningen, framgår deraf att han kort före bolagsstämman sökt och erhållit försäkring å en mindre byggnad å den honom tillhöriga egendomen Olivehäll, och sålunda gjort sig valbar. Det är sannolikt att hr grefvens vänner med otvananförda arrangement egentligen afsett att bereda honom en ökad inkomst. I detta fall är hr grefven ingalunda vanlottad: han uppbär dels expektansarvode ur kabinettskassan 4800 rdr, dels såsom ordförande hos fullmäktige i riksgäldskontoret 3200 rdr och dels såsom serafimerriddare 600 rdr, allt årligen, hvartill ytterligare kommer det blifvande arvodet såsom ordförande i brandförsäkringsverkets direktion, 1000 rdr, således tillhopa 9600 rdr. Naturligtvis väckte det stort uppseende att Allmänna Hypoteksbankons direktion upprädde med en direkt anklagelse mot kamreraren i armåförvaltningen Dumrath, för missbruk af sin ställning såsom k. armeförvaltningens tjensteman, hvilket skulle bestått deri att han till egen nytta, men på hypoteksbankens bekostnad, inköpt obligationer med i2 4 större rabatt än den som samma bank annars lemnar, hvilken rabatt erhållits enär han ansågs hafva gjort uppköpet för armåförvaltningens räkning, hvilket dock icke vid uppgifna tillfällen varit förhållandet. Armeförvaltningen kunde ej undgå remittera angifvelsen till justitiekansleren, som infordrade hr Dumraths törklaring. Redan innan den aflemnades, erfors att Hypoteksbanksdirektionen sjelf insett att den hade förhastat sig och gerna skulle sett om angitvelsen varit ogjord. Hr Dumrath har nu icke blott förklarat sig, utan äfven fullt rättfärdigat sitt handlingssätt, och, hvad som är hufvudsaken, styrkt dels att han icke uppgifvit sig hafva gjort obligationsuppköpen såsom tjensteman i armeförvaltningen, och dels att han icke sjelf haft någon vinst af kapitalrabatten. IIvad Hypoteksbanksdirektionen skall göra elter att halva tagit del af förklaringen, ir icke lätt att säga; men för en enskild person, hvilken förfarit på enahanda sätt som direktionen, blef det väl nödvändigt att medgifva det hr Dumraths förklaring befunnes tilltredsställande. Snart torde fullmäktige i riksgäldskontoret skola vidtaga åtgärder i och för det län å 40 millioner rdr som eistförlidne riksdag beslöt skola uppläggas. I afseende på sättet för lånets upptagande har riksdagen denna gången lemnat fullmäktige friare händer, än förbållandet tillförne varit, och tvifvelsutan på goda skäl. Men just derföre att fullmäktige ega en större handlingsfrihet blir ock deras åliggande mera ansvarsfullt. Den enklaste metoden är naturligtvis den hitulls alltid be.n:i — :aAee— ——