Göteborgsposten – 21 maj 1870, sida 1

de hunnit bli alldeles krithvita, för så vidt de icke, hvilket vi misstänka, äro det redan nu Förgängligare än allting annat äro dock de menskliga förhoppningarne. Kunde man icke igår morse tryckt: påstå, att sällskapet Småfåglarnes Vänner? gifvit sig åstad på sin beramade utflykt till Hisingen, men ändå var det icke sannt — sågo vi icke med våra egna ögon igår åtskilliga hundradetal små morgonfriska gynnare, hvar och en behörigen provianterad, hvarje särskild kår, företrädd af sin prydliga fana redo att öfvergå Göta elf, men beklagligen hejdade i sin oskyldiga utvandringslusta af för deras helsa med fog omsorgsfulla lärare. Ty det hade regnat betydligt på morgonen, den ännu regndigra och molnbetäckta himlen, ekarpa blåsten och fuktiga atmosferen tycktes förebåda en liknande, ogynnsam väderlek — och så vardt det ingenting af alltsammans. Få vi inte i: Få vi inte gå? ljöd det i olika tonarter från de nyss så hurtiga lederna, och då bestämda order att man måste slä till reträttslutligen ingingo, troppade man at, litet modstulna och gäckade i hoppet om en glad dag, men vi-morgen er atter een Dag sa kung Waldemar och derföre skola vi hoppas, att de raska uvgivmarne just vid det här laget nålla på att inskeppa sig till det förlofvade landet Hisingen — såvida det icke regnar ja, ty då ge vi oss sannerligen icke i väg hvarken små eller stora! Det blåser en frisk fläkt genom samhällets uppväxande slägte. Ett glädjande bevis lerpå gat Gymnastiksällskapets ståtliga Åuppvisning! sistl. Lördag. Ett sådant sällskap bör om något kunna draga till sig intresserade ledamöter från den kraftiga, ännu icke blaserade ungdom, hvilken föredrar en dylik nyttig, men billig sport framför den måhända mera grandiosa, men bestämdt mera kostsamma att förtaga det fashionabla klubblifvets verkningar genom att uppträda som gentlemenriders. Strakoschska sällskapet befinner sig relan i upplösnivgstillstånd, heter det från Malmö. Vi boppas dock att under nästa säsong få återse de flesta af dess medlemmar, dels vid det Åhman-Pousette-Hafgrenska sällskapet å Nya, dels vid det Boström Otterström-Ahl strömska å Mindre Teatern. Styresmännen för det sistnämnda sällskapet ha tills dato afslutat foljande engagementer: m:llerna Anlersson och IHeolleberg, hrr Pettersson, Hallberg, Strindin och Ahlborn och ligga dessutom i unlerhandling med följande: w:ll Widgren (sångerska) och hr Appelbom (båda från teatern i Helsingfors) samt hr IIolmqvist. Då härtill äggas de svenska krafter som representeras st fru Boström och de tre direktörerna sjelf: va, finner man att en vacker grund redan är sdagd för det blifvande lilla, men af alla tecken att döma, goda sällskapet och att sålunda alia välvilligt utspridda rykten om vatt planen gått öfver ända tvärtom saknar vall gzrund:. Sällskapet lärer börja sina represen tationer å Mindre Teatern i medio af nästk. September månad. Å Nya Teatern ha vi att förvänta den första afdelningen af k. dramatiska teaterns irtister (fruarne Hvasser och Almlöf, m:llerna Björklund och ? samt hrr Almlöf, Hedin, Fredriksson, Elmlund och ??) så fort Åsäsongen i Stockholm afslutas i den andra (m:llerna Sandberg, Lindqvist och Janson samt brr Hanom Hartman, Nyfors och Dörum) omkring d. 6 Juli. I medio af Augusi lärer direkt. J. Fröbergs ungdomliga trupp ämna producera sig på samma teater. Det egyptiska mörker, som i början af veckan hotade att sänka sig öfver vår, med fallgropar till öfvermätt uppfyllda stad, försvann lika hastigt som det kommit, i det ända sedan sistl. Onsdags afton gasen hållits tänd i de mest belamrade gatorna. Drätselkamnaren sade (genom G.-P.:) varde ljus! och och ljus vardt. Men hu! så hemskt, så beckande mörkt det ändå var i natt! Dagen förut, eller i Tisdags, gick, som man af tidningarne sett, på aftonen en hastig orkan äfver hufvudstaden. Mindre bekant torde vara att ungefär samtidigt en orkanunge, förmodligen tillhörande samma oros-liga, gjorle ett ögonblicks besök ätven hos oss. I musikpaviljongen i Trädgårdstöreningens park nöll Beyerböckska kapellet som bäst på att uu-icera för ett lyssnande publikum — rutsch uih! kommer den nisvise junker Sturm von der Luft hvinande genom parken och ratsch! voro alla kapellets noter spridda omkring i parken. Det dröjde en god stund, innan man hann åter samla ihop dem, men det märkvärdigaste af alltsammans var dock, att det stycke, som kapellet höll på att exeqvera, då npotvarpet inträffade, hette — Fliegende Plätter! Man börjar rusta sig till första terminens badoch brunnsresor. I Warberg väntar man fulla bus, men i Marstrand lärer det, åtminstone för sagde termin, ännu finnas temligen godt om rum — utom i badhusparken, såvida man nemligen icke flux är redo att erlägga den afgift, hvilken skall utkräfvas at alla, som vilja begagna sig af parken och illskapslokalen under ba dtiden, vare sig på ängre eller kortare tider. Vi få uppriktigt bekänna, att vi till en början hade svårt att ill sitt fulla värde uppskatta denna badhusstyrelsens genomgripande förändring i för