Göteborgsposten – 14 maj 1870, sida 1

cerare ettdera varit mer eller också mindre främmande än han för sagde öfningar, vi vilja endast framställa den förmodan att dylika gymnastikskolor äfven måtte komma att införas vid infanteriet. Hr generalfälttygmästare, tänk bara hvad det skulle göra godt vid alla våra stora och små, klotrunda kaptener, hvilka synbarligen äro totalt främmande för alla dylika nyttiga öfningar! Några års larfvande i en dylik gymnastikskola och vi skulle snart se dem allesammans mogna för — skelettbad i Göteborgs romerska badinrättning. Ty det måtte väl till slut gå derhän att Göteborg, som stoltserar så mycket öfver sin snygghet i andra riktningar, äfven skaffar sig ett fullkomligt tidsenligt badhus. Vi tycka oss redan i andanom se det blifvande renhållningspalatset afteckna sig mot — Renströmska fonden. En aktad läkare, som med varmt intresse omfattar begagnandet af (varma?) badhar upplyst en af våra tidningsredaktioner derom vatt enligt hans () erfarenhet, utöfvar de romerska baden ett särdeles välgörande inflytande på en kroppsorganism, som blifvit genom begagnande af spritdrycker försatt i ect abnormt skick. I den mån kroppen genom den heta luften befrias från de osunda vätskor, som blifvit följden af de starka dryckernas förtäring, upphör småningom det fysiska behof att mättas () med ytterligare sådana drycker, som framträder hos suparen och ofta är starkare än hans moraliska motståndskraft. Att inrätta romerska bad med särskildt fästadt afseende på suparne inom samhället, är visserligen ganska menniskovänligt, men det är fara värdt att dessa ettdera komma att sky inrättningen som pesten, af fruktan att bli totalt af med det der trefliga, Ästarkare fysiska bebofvet, att de ge både tepidarium och frigidarium en god dag för att ostörda få fortsätta sitt trefliga suddatorium. eller också att de, gripna af sjelfförakt och bondånger?, skola åstadkomma en sådan rusning, till anstalten att man med uppstufning at ett gammalt kändt ordspråk får giltiga skäl att utropa: Nemo larat sobrius det är uttydt: ÅIngen badar nykter ! Vattenledningsarbetena fortgå i staden och dess närhet med en rifvande fart och innan kort lärer man ha hunnit så långt att vatten å en del af ledningen skall kunna påtappas i rören. I stora hamnkanalen ämnar man gå under ån efter vatten, i det nemligen ett stort rör kommer att löpa under kanalen, 12 fot under vattenytan. Man har under en längre tid af denna anledning derstädes varit sysselsatt med pålningsarbete; detta har fortgått under en vid dylika gerningar eljest ovanlig tystnad. Hvad är orsaken? Ha vederbörande likt lorden i Den lilla sångfågeln sagt åt de glada natursängarne, de vid pål-verket anställde underbetjente: Sångtågel inte sjonga, så ha vederbörande, tillläggom det, till alla fint konstruerade musikörons synnerliga båtnad bevisat, att sagde vederbörande tycka lika litet om sång på dagen — som på natten. Ifrågavarande vattenledningsarbeten, plus grund läggningen till det nya posthuset å Packhustorget, ha för öfrigt, genom då och då återkommande dofva knallar, gifvit vid handen att under det hufvudstaden med varmt och berömvärdt nit och intresse arbetar på att få sig en högskola med thy åtföljande lärda professorer, ha vi i Göteborg rundtomkring oss en massa spränglärda personer, hvilka samtliga utöfva sin verksamhet på stadens bekostnad. Hvar voro alla våra musikälskare i Thorsdags? Apollo och de nio vete det, men icke voro de i Elementarläroverkets solennitetssal, det är säkert. Det tyckes eljest, som om hvad som med tjusning omfattats af Paris och Londons (märk noga, Londons ! !) fashionablaste kretsar äfven skulle kunna vinna något större anklang äfven inom Göteborgs societet. Man förstår, att vi mena de svenska qvartettsångarnes förträffliga prestationer. Mätte de komma att röna en vida större uppmuntran vid morgondagens konsert, den sista, å Mindre Teatern, ty det förtjena de! I Tradgärdsföreningen musicerar hvarje afton det förträffliga Beyerböckska kapellet och om Onsdag ger skarpskyttemusikkåren derstädes en konsert, hvilken utan tvifvel icke kommer att lida brist på en talrik och i alla afseenden tacksam publik. I Trädgårdsföreningen — ja, der får man icke sodaoch seltersvatten för 15 öre, som på Logen, Mindre Teatern och Börsen (). Man torde dock icke så mycket böra undra på om hr Frick oaktadt alla stormlöpningar, liksom araberna i Algier vid den stora omröstningen, gnolar ett bestämdt Lala! (Nej!) mot all nedsättning, då man besinnar att hans affär icke går mer än knappa 5 månader på året och icke går alls, om han råkar ut tör en regnig sommar. Men en annan tråga blir den, om icke med nedsättningen af priset äfven skulle följa ett motsvarande tilltagande i konsumtionen, hvarigenom en befarad och säker förlust skulle reduceras till en lapprisumma. Att prisnedsättningen å stadens permanenta förfriskningsställen blir allmän, taga vi för afgjordt och detta desto säkrare, som vi ha oss bekant att en vidtomfattande agitation i detta hänseende pågår bland den del af allmänheten, som besöker dylika ställen. Sill på vestkusten och guld i Finland! Skall man tro sina öron? Med afseende på sistnämnda, intressanta omständighet hemställa ov HH Om I U— — 2z M