Göteborgsposten – 14 maj 1870, sida 1

för att slippa höra talas om det eviga riksdagskäbblet om första hufvudtiteln, om bredoch smalspåriga jernbanor, om Jöns Pährsson och det nyliberala röda spöket. Man blir väl och hyggligt emottagen, hurrarop ljuda från morgon till qväll, då Man nedlägger Sig och då Man uppstår, då Man sitter i Sitt Palåeller åker uppå vägen. Man blir på Sin födelsedag bjuden på en splendid middag efter föliande nog norskt-norskt mustiga matsedel: Ostron. Sherry. Hummersoppa. Ispunsch. Skinka och kalfkottletter med blomkål. (ingenting!) Lax. Sparkling Hock. Oxfilet med tryffel och champignoner. Chambertin. Fetsill med Marrow-fat-ärter. (lngenting igen!) Kalkon med sallad och färska grönsaker. Champagne. Rhenskt vin-gele Champagne. Glace. Madeira. Frukt, konfekt. Champagne. Man är glad, önskar vänligt landsfaderligt att ofta få vara i Sina trogna undersåters Nidte, blir lofprisad på prosa af höiesterets assessor Lövenskjold och på vers atskalderna A. Munch och Jonas Lie och har oven i Kjöbet den ljufva hugnaden att från en flock tappra bussar i det andra landet få mottaga ett underdånigt telegram af följande högstämda och formfulländade innehåll: — regementet — —s officerskår, samlad till dagens firande, vill alltid vara förtjent af det höga namn, det bär; ropar af hjertat, med eko från andra sidan Kölen. Lefve Konungen! Kort sagdt, allting är godt och väl, Man lemnar glad och förnöjd i hugen och gemötet Sitt ena trogna folk och ångar i väg till det andra, men knappt har Man väl satt sin fot inom tröskeln på Sitt konungsliga slott förrän några illistiga och indelikata utskottspersoner rota sig tillsammans och framkomma med en så högst ogrannlaga propos som: att Man skall undersöka och utreda, till hvad belopp inom landet tillverkadt bränvin kan antagas undergå förminskning genom afdunstning och förädling till sprit! Fi donc! Trogna folk det stinker akvavit at dig. Skall du sjelf uppmana din lagvalde konung att sota ner sig på bränvinspannorna! Stockholmsposten gör i ett af sina senaste nummer efter Statistisk Tidskrift, utgifven af Statistiska Centralbyrån en intressant sammanställning mellan åtskilliga förhållanden i Stockholm och Göteborg. Då densamma, såvidt vi kunnat märka, totalt undgått våra allvarligare kamrater inom Göteborgs pressen, så tillåter ni måhända en blyg kronikör att för en gångs skull bestiga det högre vetandets kateder och regaiera er med töljande tänkvärda fakta: Man gifter sig mycket tidigare och allmännare i Göteborg än i Stockholm, och personer, som lefva för sig sjelfva, äro der vida mindre talrika. På hundra personer af hvardera könen kommer en ogift man och en ogift qvinna mera på hufvudstaden, medan proportionen af gifta par är såsom 12,5 proc. i Stockholm till 14,3 proc. i Göteborg. Enkorna äro i Stockholm öfvervägande i antalet, äfvensom frånskilda män, och isynnerhet hustrur. Stockholm har den yngsta gifta qvinna, vid 17 års ålder, samt den den yngsta enkan vid 19 år, medan Göteborg ej har yngre hustrur än 18 och ej yngre enkor än 22 år. Stockholm har äfven att skryta med de äldsta enkorna: icke mindre än 11 stycken öfver fyllda 90 år, hvaribland en, hufvudstadens äldsta invånare, uppnått 100 fyllda år, hvaremot Göteborg endast har att uppvisa en enka öfver 90 år, hvilken tillsamman med en 94-årig enkling utgör senioratet i Göteborg. Högsta absoluta antalet gifta qvinnor tillhör för bada städerna 36:te lefnadsäret, och likaledes högsta absoluta antalet gifta män det 35:te. Deremot lefva enkorna betydligt längre i Stockholm, der högsta absoluta antalet tillhör 67:de lefnadsåret, då samma antalet för Göteborg ligger inom det 54:de. Folkmängden i mycket stora städer visar vanligen ett regelbundet sjunkande inom hvardera af de första 14 till 16 lefnadsåren, och sådant är äfven förhållandet i Stockholm, men den tilltager åter, så att den i 29:de lefnadsåret blir högre än i det första, och först efter 48:de året inträffar ett sjunkande till samma låga belopp som i pubertetsåren. Detta förklaras af de starka inflyttningarne under den kraftigare lefnadsåldern, hvilken är ölvervägande stark för Stockholm. Mortaliteten bland de späda barnen är afskräckande för Stockholm, som i detta afseende tydligen har mycket att förebrå sig: barn under 10 år utgöra nemligen endast 16,29 2, mot 22,36 924 i Göteborg. Åfven den näst följande tioalders-klassen ligger öfver i Göteborg med nära 2 2, men med den derpå följande eller ungdomen mellan 20 och 30 år är förhållandet omvändt, 23,42 9 i Stockholm mot 18,73 4 i Göteborg. Der hafva inflyttningarne kommit hufvudstaden till hjelp. I afseende på sundhetsförhållandena lemnas mycket intressanta uppgifter. Det är öfverraskande att finna boningsrummens antal i förhållande till folkmängden större i Stockhotm än i Göteborg. På förra stället finnas tillsammans med Djurgården 83,050 boningsrum och 22,505 kök, hvarigenom omkring 11 person kommer på hvarje rum, köken inberäknade. Man bor trängst på Skeppsholmen till följe af de der befintliga kasernerna och rymligast i Storkyrkoförsamlingen i anseende till kongl. slottet och de många köpmanskontoren. I Göteborg, der man lefver mer i hushållseller familjegrupper, kommer 1,65 person på hvarje boningsrum. Aj, aj, goda hrr stockholmare! Hör ni det, sjelfvaste Statistiska Centralbyrån stämplar er som bra mycket större egoister än vi mammonsdyrkande, guldkalftillbedjande och materialistiska göteborgare. Säges det icke uttryckligen att det är mera modernt i Stockholm att lefva för sig sjelfva, följaktligen måste vi göteborgare ha en okuflig lust — att lefva för andra! Era husliga omständigheter måtte just icke heller vara för trefliga efter som antalet af frånskilda män och isynnerhet hustrur hos er, älskansvärde stockhol