Göteborgsposten – 9 maj 1870, sida 1

blir summan af inkomsterna rdr ....... 42, 680, O00. De ordinarie utgifterna, som utgå från statskontoret De extraordinarie utgöra.............. 5,176,100. samt bidrag till allmänna arbeten att utgå till riksgäldskontoret ......... 315,000. således summa utgifter. ................ 44.522,000. Drages nu härifrån det beräknade inkomstbeloppet, så uppkommer en statsbrist af rdr 1,842,000. Beträffande åter riksgäldskontorets kassaställning, så visar sig af fullmäktiges den 16 April aflemnade förslagsberäkning, att riksgäluskontorets utgifter under innevarande år skulle komma att uppgå till ev summa af........ 12,082,6 86, mot en inkomst af. .... . 63382.656: 86, så att bristen skulle utgöra rdr..... 5, 700,O00: 00. För 1871 upptagna utgitter till..... 11,678,122: 67. mot en inkomst at.............. 5,278,1 67. hvadan bristen skulle blifva....... ,400,000: UU. Således bristen för 1870 och 1871 tillsamman, med atdrag af 2,6v0,000 rar för 1871 ärs allmänna bevilluing, rdr 8,500,000, hvilka behörva att genom upplåning anskaffas. I dessa utgifter ingå emellertid kapitalatbetalningar å jernvägsskulden och särskilda afbetalningar af 1867 ars tilltalliga lån med ........ rdr 6,300,000. och lägges dertill hvad vid denna Riksdag blitvit anvisadt för jernvägsbygnaderna, hvarför staten erhåller tull vaeller tillsammans. ..... 11, 060,000. men den föreslagna upplaningen endast behötrver uppgå till.............. rdr 8500, 000. så visar skilnaden..... rdr 2,560, OOO. det belopp, som under dessa bada är blifvit användt till minskning af statsskulden: med andra ord staten har under 1870 och 1871, förutsatt att ingenting menligt tillstöter som rubbar berakningarna, kunnat förbättra sin affarsställning med något ötver 23 millioner rdr. Af de bilagor, som åtfölja sinansbetänkandet, visar sig, att de anslag, som från och med 1847 blitvit intill närvarande dag beviljade, uppgå, tör statens jernvägar tills. 11I, till rdr.. 38, 078.288: 54, eller, tillsammans med den vid denna riksdag beviljade summan till norra och östra stambanorna rdr samt för enskilda jernbanor obeeller tillsammans ..............rdr 14,680,136: UY. För de fonderade statslånen hafva tillsammans influtit rdr .. .. 98,774, 646: 67. samt för två tillfälliga inhemska lån tillsammans ........... 9,742,449: 51. Summa 108,517,096: 18. Af den fonderade skulden återstod vid 1869 års slut...... ... 101,031,286: 67. om dertill lägges det ofvannämnda beloppet af de inhemska länen .. 9,742,449: 51, blir summan af hela den för jernvägsanläggningen ådragna statsskulden vid nämnde tid......... 110,773,736: 18, eller omkr. 4 millioner mindre än hvad för jernvägsanläggningen blifvit utgifvet. kinansbetankandet. Till fullständigande af den förut meddelade notisen om statsutskottets förslag i fråga om fyllande af riksgäldskontorets behut, meddelas här hvilka reservationer blifvit anmäld: ueremot. De äro följande: 1. Af frih. Funck, med hvilken hrr Leijonancker, Montgomery-Cederhjelm, Weern, frih. Beck-Friis. af Klint, Brusewitz, Casparsson och Kallstenius förenat sig; och föreslå dessa herrar: Riksdagen uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret, att, till bestridande af de vid innevarande iksdag beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader ätvensom för att bereda tiligång dels till bekostande af Norra och Östra stambanornas fullbordande, dels ock för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnaderna upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanraknadt nominelt belopp af högst fyrtio millioner rdr, samt löpande med 41 9 ränta, som halfårsvis förfaller, upptaga ett lån att återbetalas genom ärliz amortering under loppet at omkr. 40 är; egande tullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrigt vid upplaningen tillvag på det sätt, de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. — Af de i nästföregående moment omförmälda obligationer må under åren 1870 och 1811 i rörelsen icke utsläppas obligationer till större nominelt belopp än högst 10 millioner rdr, så framt icke nästkommande riksdag annorlunda beslutar. — I afseende på föryttrandet af återstående obligationsbeloppet ega kommande riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp, som för året må i rörelsen utsläppas. — Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må icke användas för andra än de uti mom. A omförmälda ändamål. — Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagde liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf riksgäldskontorets medel afsättas, hvarvid dock iakttages att anslaget icke må öfverstiga hvad som motsvarar ränteoch amorteringsbeloppet för de försalda obligationerna. — De uti nåstföregående mom. omförmälda ränteoch amorter igsanslag skola ing. till en särskildt redovisad liqvidationsoch amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamäl oförryckt tilllandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld; och skola de till liqvidationsoch amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. 2. Af frih. von Essen, som förenat sig om föregående reservation, blott med det undantag, att han s önskar det blifva uttryckt, att lånet upptages för att I. bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, i stället för att reservationen talar derom I gärden! sade han