Göteborgsposten – 6 maj 1870, sida 1

kiksdagen. Första kammaren hade i Onsdags ett kort sammanträde, hvarvid utan nämnvärd diskussion och i enlighet med vederbörande utskotts betänkanden afslogos följande motioner: hr Hiegermarks om ändring i mantalsskrifningsförordningen, hr P. Benjaminssons om skyldighet för domare att för parterua uppläsa hvad de muntligen till protokollet anfört, hr P. Engmans om skyldighet för i hofrätten förlorande part att gälda tättegångskostnaden, utan atscende på huru målet blifvit atdömt i underrätt, hr 0. Nilssons om rätt att meddela inteckning i byggnader å af jernväagsstyrelsen upplätna eller från enskildes hemman på minst 30 år afsöndrade tomter, hr P O. Ilörnfelts om rättighet för vittne i brottmål till ersättning af allmänna medel och hr Nordströms om revision af konsulsstadgan. Vid Onsdagens plenum i Andra kammaren gaf det statsutskottets utlåtande som afstyrker K. M:ts proposition om öfverlatelse under sull egandarätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrattning af den till samma inrättning upplatna egendom a Kungsholmen, anledning till en vidlyftig debatt, uner hvilken hr Leijer, understödd atstatsrådet Carlson, samt hrr Hedin, Gratström, Kallstenius, Åltin, Å. Rundbäck, Posse, A. Bergström, Alströmer, Asker och Dufva, yrkade antagande af samma beslut, i hvilket Första kammaren stannat, eller att riksdagen skulle förklara att besittningsrätten skulle forttara så länge tomten för nu ifrågavarande ändamål användes. Det visades att detta blott innefattade en bekräftelse af den redan nu medgifna upplåtelsen, på det att staden och länet skulle våga der företaga erforderliga dyrbara byggnadsarbeten, samt erinrades, att ifr arande sjukvårdsinrättning befunne sig i en helt annan ställning än öfriga sådana i landet, enär den tillika vore en undervisningsanstalt tör yngre läkare. Hrr Liss Olof Larsson och Ivarsson förordade likväl rent afslag å den kongl. propositionen, emedan de ej funno skäl afhända staten den i deras tanke dyrbara tomte , hvars behöflighet i sin helhet för ändamålet de ej ansago vara utredd. Detta aftslagsyrkanude segrade också med 87 röster mot 53. Det betänkande som afstyrker väckta förslag om skjutsnirgsbesvärets ordnande bifölls med undantag af den punkt, som föreslår höjandet at l 1ör kronoskjuts fran 80 till 120 öre. Förslaget harom bifölls med 76 röster mot 72. Förslaget om frälse-rustljenstens utgörande in natura föranledde en rätt liflig debatt, under hvilken grefve Posse betecknade förslaget såsom åsyttande uppsättandet af ett nytt indelningsverk, medan deremot hrr Ola Jönsson, Mankell och Sv. Nilsson i Osterlöf sökte visa, att fråga endast var derom, att