Göteborgsposten – 4 maj 1870, sida 2

elp. rin id n d is tJ, Å a 1 — 22 . billa sig, att en revolution skulle bringa den till makten, bli en seger för deras principer Å ett möte vid gatan NMaison-Dieu yttrade Jules Valles, förolyckad kandidat till lagstif tande församlingen och förolyckad tidningsutgifvare: Ingen allians med de sormalistiska republikanerna, med dem som skulle ställa oss för ståndrätt och låta skjuta oss, om de kommo till makten, likasom de gjorde i Juni 1848 sursinniga bifallsrop). En talare förmanar republikanerna till enighet. Jules Vallås protesterar; Louis Philippes tron hade knappast i kullkastats, förrän folket bragtes under piskan; ; statskuppen egde endast rum, derför att Junij kampen uttömt Frankrikes blod. — Just ena sköna samhällskonstruktörer! H Alla dessa tungors våldsamheter genera likväl synbarligen icke franska regeringen så mycket som den gamle räfven och ränksmidaren Thiers förklaring, att han afhäller sig från att rösta, icke derför att han ogillar plebiscit eller en sådan vädjan till folket, utan derför att plebiscit icke föregåtts af en utredande diskussion inom lagstiftande församlingen. Till Thiers ansluter sig naturligtvis en stor del orleanister. Thiers säger sig likväl icke vilja, oaktadt ministörens begångna tel, misströsta om framtiden. Inom mirnisteron finnes ännu något liberalt element qvar, hvadan man har någon utsigt till, att Ollivier och hans kolleger skola efter folkomröstningen återvända till den liberala banan. Detta Thiers uppträdande har töranledt Ollivier att till sina valmän skicka en ny skrifvelse, hvari han med illa doldt missmod yttrar: Jag hade icke väntat, att några andra, än de revolutionärer som äro den social-demokratiska republiken tillgifna, skulle kunnat gifva det rådet att rösta mot det liberala plebiscit Jag hade bedragit mig. Det finnes framstående män, hvilka i ordningens och frihetens namn uppmana eder att handla så. Låtom oss höra deras skäl. Derom yttra de intet. Det kan jag ock lätt förstå. Är det icke tydligt att vi, om nejen få öfverhand d. 8 Maj, skulle komma till en revolution eller en reaktion, hvilket är ett och detsamma, dermed till oordning? Rörande friheten yttra de sig mera utförligt. De säga: -Genom att bejaka plebiscit skulle nationen gifva statsöfverhufvudet blancofullmakt öfver alla frågor i afseende på den politiska och sociala ordningen. Ar det verkligen så? Att gifva någon fullmakt in blanco, det är att gifva honom rättighet till att göra allt, hvad han vill. Nåväl, är detta den rättighet, som j skolen gifva kejsaren genom den nya författningen? Alldeles icke. Tvärtom, det är just den rättigheten som j skolen fråntaga honom, emedan han hädanefter icke mera skall utan edert bifall ändra något. Det är således tör motsatsen till en blancofollmakt, som i skolen rösta. I Paris har nu utkommit fjerde bandet af Lanfreyis utmärkta verk Napoleon 1:stes Historia, hvilket gjort ett oerhördt uppseende och äfven börjat utgifvas i svensk öfversättning. Detta fjerde band skall vara rikt på intressanta och pikanta saker samt omhandla Polen och Tilsit. Englands tidningar föra fortfarande ett mycket våldsamt språk mot den grekiska regeringen; men den framkallade tron, att briterna verkligen skulle denna gång skrida till något allvarligare, har lagt sig. Och den franska pressens lugnande, afvärjande hållning bidrager väl sitt till att svalka öboernas blod. Den omständigheten, att man i London smider komplotter mot franska kejsarens lif, utan att engelsmännen vilja gå in på de sammansvurnas häktande, är en ganska märklig parallel, ty nog är väl Napoleons lit värdt lika mycket som en englsk lords. k För öfrigt erfar man nu från Grekland, ) att de af röfrarne gjorda sångarne drogo lott I sinsemellan om, hvem som skulle begifva sig I! till Athen, tör att leda underhandlingarne om Y utlösningen. Lotten föll på hr Vyner; men X denne uppmanade i stället lord Memcaster att I 5! gå, för att han skulle kunna lugna sin syj ster. Han töll således offer tör sitt ädelA e mod. NN Ett nytt skändligt dåd omtalas från Ira and. Utanför den katolske biskopens i ClogI 1er boning fann man neml. en förfärligt stymvad menniska. Den olyckliges tänder funnos ett långt stycke ifrån den öfriga kroppen. — j det börjar snart bli på tiden, att det öfriga zuropa hotar med att besätta Irland, för att I pprätthålla ordning derstädes, eftersom EngNe and sjelf synes ej ha förmåga dertill. Det r åtminstone dessa skäl, som Englands press eo ch parlamentsdignitärer framhållit för ett föra rent berättigande att få besätta Grekland. ex En ins. i Timesklagade öfver det för801 allna tillstånd, hvari Byrons graf befinner sig öiå i Huchnall Torkards kyrkogård, en liten by fyll eng. mil från Rottingham). En tarflig hvit pla fla, som skaldens syster mrs Leigh egnat Childe Harolds skald-, är allt, som uttet ärker Byrons sista hvilorum. Ins. föreslår hvi ed fullt sog, att en plats i skaldehörnet i mer cestminster Abbey skall lemnas Byron, som ban alla der genom minnesmärken hedrade blott par verträflades af en, Shakspeare. med Grefven af Zetland har efter 26 års tjenstämr öring nu lemnat stormästarskapet för de enI slut Ilska frimurarne åt grefve de Grey and Ri4 att n, konseljpresident i den närvarande mini;ren. ges Den berömde franske tecknaren Gustave tala rå har af en bokförläggarefirma i London egyj gagerats på 5 år för den betydande summan skill