inteckningar. Sålunda var han mer än någon annan i tillfälle att kunna välja en hustru efter sin egen smak. Han tvekade ej. Han begärde Berthes hand, erhöll den och en månad seuare gifte han sig med henne. En månad före gittermålet hade Sauvresy börjat göra reparationer på Valfeully och derpå samt på uppsättningen af möbler nedlagt den lilla nätta summan af tretiotusen cus. Det var detta vackra gods som makarne valde för sin smekmånad. De funno sig så väl der att de slogo sig ned på godset för beständigt, till stor tillfredsställelse för alla dem som stodo i slägtskapsförballande till dem. De uppehöllo sig endast då och då i Paris. Berthe tillhörde det slags qvinnor som tyckas födda enkom för att gifta sig med millionärer. Utan bryderi och utan förvirring utbytte hon den eländiga skolsal hvarest hon biträdt sin far mot Valfeuillys ståtliga salong. Och då hon gjorde: les honneurs i sitt slott för traktens hela aristokrati, tycktes det som om hon i hela sitt lif ej gjort annat. Hon visste hålla sig enkel, artig, blygsam, på samma gåog som hon antog den finaste sällskapston. Man tyckte om henne. — Men jag tycker, afbröt mairen, att jag sagt alldeles detsamma och att det verkligen ej lönade mödan... En åtbörd af instruktionsdomaren tystade honom och hr Plantat fortfor: — Man tyckte äfven om Sauvresy, hvilken egde ett