Göteborgsposten – 7 april 1870, sida 1

uppskjuta frågans allmänna förverkligande till sen obestämd gång oväntade och de bidraga äfven till att framtid. Konferensen hade till stor del bundit förhoppningen om praktisk framgång just vid det förhållande att åtskilliga af de nu cirkulerande guldmynten lätt låta förändra sig till de föreslagna nya mynttyperna. Så skulle t. ex. den amerikanska dollarn och den spanska piastern reduceras till 5 fres, half-eageln till 25 fres o. s. v. Ett lands underlåtenhet att underkasta sig de små uppoffringar, som förändringen komme att medföra, skall utan tvifvel föranleda liknande betänkligheter hos de ötriga. Den engelske finansministerns påstående, att saken efter senaste myntkonferensen icke gjort några framsteg, torde tåla vid betydlig afprutning. Innan denna konferens försiggått voro Schweitz, Belgien och konungariket Italien de enda stater, som anslutit sig till det franska systemet. Sedan denna hatva Kyrkostaten, Grekland och Rumänien antagit samt Spanien, Österrike och vårt eget land närmat sig till detsamma, ehuru ingendera af dessa länder genom särskild konvention tilllörsäkrat sina mynt internationel kurs i de öfriga. Men vidare har i Frankrike frågan ånyo blifvit ställd på dagordningen, och vid trenne långvariga sessioner i början at detta år har franska senaten gjort densamma ull föremål för ett lifligt meningsutbyte. Frankrike är det land, 1 hvilket en fullkomlig anslutning till de af konferensen uppställda tordringar med minsta förändringar kan ske. De transka myntens nalt är redan den, som at myntkonferensen föreslogs; de fordrade olika mynttyperna forefinnas derstädes numera äfven, med undantag at 15 och 25 fres-styckena, och den hufvudsakliga reformen skulle således bestå deri, att dubbelstandarden upphäfdes samt silfvermynten i följd deraf förlorade sin egenskap af agligt betalningsmedel eller att de Ådemonetiserades, såsom konsttermen lyder. Till senaten hade nu åtskilliga petitioner blifvit inlemnade, hvilka dels hvar för sig upp ogo någon at de punkter, om hvilka myntkongressen förenat sig, dels gingo ut på att anbefalla det metriska systemet till praktiskt bruk. Vid den diskussion, som deraf föraneddes, uppträdde till bekämpande af hvaran dras meningar de mest betydande kralter, hvilka de olika myntsystemen ega will sin dis position. A ena sidan t. d. finansministern Magne och den förut omnämnde senatorn Dumas, den itrige och skicklige försvararen ul status qvo i det franska myntvasendet; å den andre Michel Chevalier och hr de Parieu, dun tramstäende ledamoten at myntkonterensen och nen talangfullaste samt mest iuflytelserike for kämpen for de ideer, hvilka vid nämnde konserens väcktes och uttalades. Bland de ut talanden, som der törekommo, var ett hvilket har särskildt intresse för oss svenskar, emedan det innehöll en bekrättelse af en åsigt, som at vårt lands delegerade vid kongressen blitvit med styrka tramnafd. Såsom vi erinra oss, beslutade konferensen att den egentliga internationella myntenheten skulle utgöras al fem-francs-stycket, mot hvilket beslut Sveriges representant nedlade sin protest, under ullkännagifvande att han tvärtom ansåge ingen stat böra förbinda sig att i liqvid mottaga så små i främmande länder preglade mynt som dessa, enär de lätt kunna befinnas vara ofullständigt utmyntade och då medföra obehaget af reklamationer mot den stat, hvaritrån de utgått. Vid en af de otvannamnde debarterna meddelade hr Dumas, att franska regeripgen måst upphöra med att vidare utpregla dylika mynt, enär de visat sig vara behäftade med åtskilliga olägenheter, som gjorde dew tör cirkulationen olämplige. I toljd af denua erfarenhet kan man antaga, att vid en kommande kongress beslutet skall komma att utfalia 1 enlighet med den åsigt, som af Sveriges delegerade uttalades och 10 tres således blitva den lägsta valören på de guldmy nt, som erhålla internationel kurs. Resultatet af senatens öfverläggningar blef det, att af de inkomna petitionerna den om införandet af 25 fr. stycken blef at senaten osverlemnad ät regeringen med anhällan att frågan måtte af denna tagas i öfverrägande. Alla öfriga petitioner blefvo lemnade utan afseende. Enligt hvad korrespondenser från Paris meddela, lära dessa nya mynt nu vara preglade och förväntas med det snaraste i rörelsen. I dagligt tal hafva de redan erhållit ett namn, som antyder deras interna