—— — AAMc —— — — —— — penningsummor — hvarifrån de ledde sitt ursprung vissto bon lyckligtvis ej — och han hoppades att Ågamla Polly, som han kallade henne, aldrig skulle få veta hvilken usel menniska han varit. Mrs Miller egde en mycket förtroendefull karakter, och hon grubblade aldrig särdeles öfver hvad hennes bror kunde ha gjort för ondt eller godt. Hon var road af att ha ett barn att vårda och gjorde det efter bästa förmåga; men de spår af en högre samhällsklass som Susan Jernam och Rosamond igenkände voro fullkomligt öfver hennes fattningsgåfva. En morgon blef det lilla hushållet i Susan Jernams hem stördt genom en häftig knackning på dörren. Mrs Jernam var den första att öppna och till sin förvåning och oro fann hon mrs Miller stående vid dörren med lilla Gerty i sina armar och ett ansigte som uttryckte sorg och oro. Hennes förklaring af hvad som händt var till en början osammanhängande nog, men småningom förstod mrs Jornam att mrs Miller kommit för att bedja henne taga vård om barnet under ett par dagar, emedan hon var tvungen att oförtöfvadt resa till Plymouth. — Till Plymouth! sade mrs Jernam — hvarföre det? — men kom in, kom in. De båda qvinnorna givgo in och sedan mrs Millers sinnesrörelse gifvit sig luft i tårar berättade hon Susan Jernam hvad som händt. Det var i korthet följande: Just i dagningen hade en vagn, körd af en dräng, kommit till hennes dörr — vagnen höll nu på kort afstånd från mrs Jernams hus — och sedan hon blifvit kallad ut hade drängen sagt henne, att han blifvit skickad