Göteborgsposten – 16 mars 1870, sida 1

SUMSCUH CH 10 Mdls. W—t — — — —— — -F bstödet för ifrågavarande jernvägsanläggning 300,000 rdr måtte utgå, när fjerdedelen af vägen, och yttergare 300,000 rdr, när halfva vägen är färdigbygd och öppnad för trafiken, samt återstoden, 400,000 rdr, när hela bauan blir afsynad. Sedan dessa voteringar försiggätt börjades i begge kamrarne behandlingen af frågan um statsre Jeringen. . Rörande första hufvudtiteln, anslagen till hofstaten, bifölls at Första kammaren utan öfverläggning de af k. M:t äs kade belopp. . I Andra kammaren uppstod en öfverläggning, som egentligen rörde sig omkring ett amendement af hr Hedin, usyftande en skrifvelse från ri tsdagen till K. M:t med begäran, att K. M:t måtte låta undersöka möjligheten, om och i hvad mån inskränkningar efter hand kunde företagas vid hofförvaltningen och på grund deraf föreslå nedsättningar i anslaget under denna hufvudtitel. Grefv:ne Sparre och Posse förklarade, ehuru af sinsemellan olika skäl, en dylik framställning från riksdagen oriktig och inkonstitutionel. I hufvudsaken öfverensstämmande med dessa talare yttrade sig hr Asker. IIrr hjerkander och Häggström klandrade vissa delar af grefve Sparres räsounement; den senare fann äfven hr Hedins törslag inkonsedvent. IIr J. Pehrsson ville hafva en nedsättning at 15,000 rdr i anslaget till hofstallet. Med 96 röster mot 87 förkastades hr Hedins amendement och statsutskottets hemställan godkändes. Beträffande anslagen till Andra hufvudtiteln, anslagen till justiticdepartementet, sastsällde förra riksdagen anslagen under densamma till 2,495,700 rdr och nu foreslar utskottet med anledning at K. M:ts proposition anslagets bestämmande till 2,027,000 rdr. Bland statsutskottets hemställanden, i dess utlätande beträffande denna hufvudtitel, finnes ett, rörande anslagen till fangars vård och underhåll, om indragning at det åt den hos fångvårdsstyrelsen anställda byggnadsintendent anslagna arvode å 3000 rdr samt att vården och underhället af f årdens hus och byggnader hädanefter måtte åläggas öfverintendentsembetet. örande denna punkt uppstod en längre öfverläggning i Första kammaren. Statsrådet Berg yttrade sig mot såväl den ifrågasatta indragningen, som mot ett af grefve af Ugglas reservationsvis framstäldt förslag, att det ofvanberörda anslaget skulle nedsättas till 1000 rdr. Hrr Stråle, Leijonancker, v. Koch och Faxe förordade äfven anslagets bibehållande vid dess nuvarande belopp, hvaremot grefvarne af Ugglas och C. G. Mörner samt frih. Funck ansago fångvården vara tillräckligt betjent, om ett arvode å 1000 rdr ställdes till styrelsens disposition för ändamålet, och derföre yrkade bifall till den omnämnda reservationen. Utskottets ofvannämnda hemställan afslogs emellertid at kammaren. Andra kammaren nedsatte det ifrågavarande arvodet at intendenten till 2000 rdr, efter votering I 123 röster mot 63, som afgåfvos för utskottets . Yrkandet om denna nedsättning framställdes at hr Leffler, i anledning deraf, att hr Ahlgren föreslagit lönens nedsättande till 1500 rdr, ett belopp, som förstnämnde talare fann alltför ringa. Nöuvändigheten af att bibebålla ifrågavarande befattning framhölls af justitiestatsministern frih. De Geer, som tillika påpekade obilligheten, att ej säga orättvisan af att utan förvållande från hans sida atskeda en tjensteman, hvilken i 15 år väl skött sin befattning, samt att denna åtgärd skulle medfö ringa eller ingen besparing för statsverket, enär öfverintendents-embetet derigenom måste utvidgas. I samma syftning yttrade sig hrr Kallstenius, Almqvist, Å. Bergström och frih. Gripenstedt, hvaremot grefve Posse försvarade utskottets förslag, hufvudsakligen med åberopande deraf, att fångvårdsstyrelsea i en skrifvelse till K. M:t i viss mån medgitvit obehöfligheten af en byggnadsintendent numera, då högst få nya fängelsebyggnader komma i fråga att uppföras. Allt öfrigt i utlåtandet bifölls i både kamrarne utan anmärkning, med undantag af det tillstyrkta anslaget till hofrätternas förstärkande med flera divisioner, hvarom det godkännande beslutet fattades i Andra kammaren först efter votering med 111 röster mot 65. Under disknssionen yrkades afslag å utskottets hemställan af hrr Jöns Pehrsson, Ola B. Olsson och Ola Jönsson, emedan de ansågo hofrätterna kunna medhinna vida mer, än nu, om arbetsordningen för dem ändrades, så att den nu åt deras ledamöter beviljade årliga semester något inskränktes. Justitiestatsministern frih. De Geer påpekade, att frågan om sagde arbetsordning vore främmande för det föreliggande ämnet, samt att de balanserande målen utgjorde vid början af 1869: i Svea hofrätt 923, Göta 1864 och Skånska 1183, hvaraf tydligt visade sig behofvet af förstärkta divisioner; följden af ett afslag å K. M:ts proposition skulle säkerligen blitva en i många fall fördröjd rättskipning. IIrr Sv. Nilsson, Prinzensköld, Hierta, Jan Andersson, Staaff, Bergström och grefve Sparre ansågo ett afslag å ifrågavarande hemställan vara både orätt och oklokt, samt fäste uppmärksamheten på, att and slaget blott vore af en örvergående natur. Andra kammaren medhann endast 2:dra hufvudtiteln. Rörande Tredje hufvudtiteln, anslagen till utrikesdepartementet, har statsutskottet icke föreslagit några ändringar, men hemställt, att Riksdagen måtte hos K. M:t begära, att, vid fastställandet af stat för konsulsfonden, de särskilda belopp, som äro alsedda till aflöning åt en kanslist och två kontorister vid generalkonsulatet i London må med anslaget till kontorshyra och expenser sammanföras under gemensam rubrik at -Kontorskostnader och expenser. I Första kammaren, som äfven behandlade denna hufvudtitel, fästade h. exe. utrikesministern grefve Wachtmeister uppmärksamheten derhå, att jlr gavarande tjenster icke voro på stat, utan endast på förordnande och att deras innehafvare kunde nar som helst skiljas från sina befattningar. Vid sådant förhållande kunde talaren icke förstå till hvad än : damäl den föreslagna öfverflyttningen skulle ega run L M