Här brann en nattlampa och vid skenet från denna lampa såg han en annan dörr vid höjden af trappan. Svarte Milsom försokte denna dörr och fann den äfven olåst. Denna dörr ledde till det rum som begagnades af kapten Copplestone. Innanför detta rum var en mycket liten kammare, hvari den trogne gamle kammartjenuren Salomon Grundy sof. Båda dörrarne voro öppna och Svarte Milsom hörde den gamle mannens tunga andedrägt. Derinnanför var det rum som om dagarne begagnades af den unga arftagerskan till Raynham. Svarte Milsom behöfde endast stöta upp dörren. Han gick sakta genom rummet, sköt åt sidan ett förhänge och öppnade den massiva ekdörr som skilde detta rum från sofkammaren. Mr Milsom hade noga tagit reda på de ringaste detaljer som rörde slottets innevånare. Sålunda hade han af James Harwood fått höra, utt mrs Morden brukade sofva innanför tätt åtdragna sparlakan. Gertrud Eversleigh sof i en liten säng bredvid mrs Mordens. Svarte Milsom lyftade upp täcket, kastade det öfver det sofvande barnets ansigte och med kraftig arm lyftade han henne ur bädden, under det hennes ansigte alltjemt betäcktes af det tjocka täcket som måsto qvälva hennes rop. Med andra handen tog han en yllefilt och svepte den om den lilla flickan samt bar derefter bort henne med täcket och filten.