Göteborgsposten – 14 mars 1870, sida 2

hof ef er hjelp; men lät mig tilldess utföra mitt värf ensam och i hemlighet. Detta var allt hvad lady Eversleigh sagt kapten Copplestone röraude anledningen till hennes frånvaro från slottet. Hon anförtrodde barnet i hans vård och afreste. Ingenting kunde öfverträffa den omsorg hvarmed kanten Copplestoae egnade sig åt det uppdrag han fått. Man ken derföre tänka sig att ingenting utom ren nödvändighet skulle kunn:t förmå honom att lemna Raynham under lady Eversleighs frånvaro. Olyckligtvis kom denna nödvändighet. Inom fjorton dagar efter den afton då Svarte Milsom blifvit inbjuden på supå af betjeningen i slottet lemnade kapten Copplestone Raynham Castle för obestämd tid, för första gången sedan lady Eversleighs afresa. Han satt vid frukostbordet då en af slottsbetjeningen kom och lemnade honom ctt bref. — Ben Simonds har nyss burit hit detta från byn, sade mannen. Det kom med den postdiligens som passcrade igenom Raynham klockan sex på morgonen. Kapten Copplestone stirrade på brefvets utanskrift med stor förvåning. Stilen var lady Eversleighs och utan; å brefvet stod Högst angeläget. På den tiden fanns ingen elektrisk telegraf, och ett sådant bref utöfvade ungefär samma verkan på kaptenen som ett oväntadt telegram i våra dagar skulle utöfsa. Det betecknade att något ovanligt var å färde. (Forts.)