Göteborgsposten – 4 mars 1870, sida 2

Article Image
kunde finna, icke talarens afsigt att skjuta frågan åsido. Hr Hedlund instämde visserligen med ordföranden i fråga om faran af ökad inflyttning, men denna årighet delas med hvarje väl ordnad kommun och ärskildt med städerna. Dessa hade dock stora förmåner och derföre äfven större förbindelser. Så har Göteborg t. ex. nära en halt millions inkomster af bränvinsafgiften och tolagen, efter hvilka fördelar många redan börja kasta giriga blickar. Det är för öfrigt alldeles nödvändigt att i tid ordna förhallandena för dessa samhällets djupa lager, att så att säga skrapa bort rosten från bottneninnan förhållandena blifvit oss öfvermäktige, såsom det redan skett i England. Vi böra derföre ej skygga tillbaka för hvad som är nödigt och nyttigt för den stora rensningsprocessen, så mycket mindre som våra kommunalutskylder ej äro högre utan mindre än på andra ställen. Sedan tal. sist uppträdde med sitt förslag om mindre sjukhem hade ban läst en broschyr af prof. Simpson i Edinburgh som går ut på att visa faran af hospitalism. af sjultas vård i sjukhus. Enl. denna broschyr som för ötrigt stödde sig på omkr. 370 rådfrågade läkare har t. ex. visat sig att botandet ar frakturer o. dyl. lyckats bättre i den sjukes om ock osnygga hem än i de palatslika sjukhusen. I de senare har ett dödsfall imräffat vid på 3 amputationer medan af sådane som amputerats i enskilda hus blott en af I aflidit. Skall detta förfärliga offrande på de allmänna sjukhusen få fortfara! utropar med anledning häraf prof. Simpson. Samma förhållande, som vid amputationer,gäller äfven vid förlossningar. At 888,000 förlossningar som skett på sjukhus hade 129 föranledt döden; at 934,000 sådane i enskilda hus hade blott 4218 medfört döden. Af dessa fakta borde man åtminstone finna anledning att göra ett men. Utt sätt härför vore att stadens fattigvärd för vissa mindre distrikt tillsatte en sjuksköterska, hvilken hade ett litet förråd af filtar, sängkläder samt andra sjukvårdspersedlar och kunde lemna första biträdet vid ett sjukdomsfall samt med nämnde persedlar förse den sjuke, der hemmen vore allttör dåliga; behöfdes mat kunde sköterskan genom sin förbindelse med fattigvården äfven skaffa en kruka med soppa. Förslaget om sjukhemmen är en tanke som vunnit stöd hos en läkare i Hedemora, hvilken förordar dem för landsbygden. Dessa hem, stående under tillsyn af provincialläkaren, skulle upptaga de sjuka, hvilka ej hade tillräckligt allvarsamma åkommor för att föras till länssjukhusen, men å andra sidan ej kunde vårdas hemma. — Tal. hade i detta ämne meddelat sig med förestånderskan för härv. sjukhem, en diakonissa, hvilken förklarat att sjukhemmen just vore deras verksamhetsfält. En enda diakonissa skulle kunna sköta ett sjukhem med 10 å 12 sängar. Tal. önskade med anledning af hvad han sagt att sundhetsnämnden skulle bemyndigas eller uppmanas att på försök inrätta ett eller flera mindre sjukhem under ledning af en diakonissa. Risken härför voreingen, örsök till att återföra sjukvården till hemty för de 520 rdr, som en sjuksäng på Sahlgrenska sjukhuset kostar om året, skulle helt visst finnas personer villiga att ingå på företaget. — Hvad beträffade förslaget att tillbygga Allm. och Sahlgrenska sjukhuset, så vore detta visserligen af vigt, då väsentligaste delen af de olägenheter som nu behäfta sjukhuset beror derpå, att planen för detsamma ej följd. I alla fall skulle dock ej en del af de ågenheter som vidlada stora sjukhus kunnat undvikas. Så hade tal. sjelf erfarit hurusom i Upsala nya sjukhus, der alla nyare tiders inrättningar till beredande af ventilation o. s. v. blifvit använda och oaktadt blott 45 4 af sjuksängarne voro upptagna, likväl i andra våningen sjuklukten förefunnits. — Innan fråga kunde blitva om tillbyggandet af vårt sjukhus, så måste man ha nya ritningar och kostnadsförslag. IIr Lindell upplyste att under koleraepidemien i Majorna vårdades at omkr. 500 sjuka alla utom nåora få medelst sköterskor i sina hem och med minst lika godt resultat som på sjukhuset, något som bestyrkte hr Hedlunds åsigt om sjukhemmens nytta. D:r Heyman framhöll, att det till fullo blifvit utredt att ökadt utrymme vore ovilkorligen nödvändigt. IIvarje dag måste 6 å 10 sjuka som sökte inträde å sjukhuset tillbakavisas. En ordentlig vård al de sjuka vore nödvändig såsom preventiv åtgärd och ur ekonomisk synpunkt. Om en arbetskarl aflider tilltölje af otillräcklig vård, så blifva omkostnaderna för fattigunderhåll åt hans hustru och barn i längden vida dyrare än ordentlig sjukvård för honom skulle kostat. Frågan är nu blott huru denna värd skall åstadkommas. Tal. ingick nu i en synnerligt intressant framställning för vederläggande af majoritetens inom läkaresällskapet åsigt om olämpligheten af sjukhusets tillbyggnad. (Utrymmet tillåter oss dock tyyärr icke att här återgifva hvarken d:r Heymans åsigter i ämnet ej heller d:r Ekströms glänsande framställning om motsatta sidans åsigter. Vi kunna så mycket hellre förbigå dessa föredrag som striden emellan anhängarne af Åpaviljongsystemet och korridorsystemet ännu, efter hvad a båda sidor medgifvits, är långt ifrån afgjord. Vi hänvisa för öfrigt i detta hänseende till läkaresällskapets och reservanternas inom detsamma utlåtanden). Beträffande hr Hedlunds förslag om sjukhem, anmärkte tal. att det ej vore svårt att erhålla lämp liga lokaler. Det vore ej nog med att i sådane funnes ett visst antal rum, dessa måste äfven vara ändamälsenligt beskattade. Vidare mäste der finnas tillfälle till bad o. s. v. Om man ej ville rent af packa ihop de sjuke så skulle dylika sjukhem ej kanna anskaffas, ty rummen i enskilda hus voro alltför små. Det hade sagts att dödligheten vore stor på Allm. och Sahlgrenska sjukhuset. Detta vore dock (j fallet. Sa t. ex. var den mindre än på Serafimerlasarettet i Stockholm. Hvad beträffade kostnaden för sjukhem, så måste den bli jemförelsevis större än för större sjukhus, ty det blir alltid billivare att koka i en större gryta än i flera mindre. Dertill kommer att kostnaden för förvaltning, betjening o. 5 v. alltid blir jemförelsevis billigare på ett större sjukhus än på ett mindre. Så utgör denna kostnad för Seratimerlasarettet i Stockholm blott en — (hg—— —— -—

4 mars 1870, sida 2

Thumbnail