Göteborgsposten – 25 februari 1870, sida 2

som sundhetsnämnden begärt. Dessa utgifter ansåg tal. böra äfven för kommande folkräkning af staden bestridas. Det öfverlemnades åt sekreteraren att till nästa sammanträde uppsätta förslag till svar i samma riktning som hr Bergers anförande. Drätselkammaren hade afgifvit ett försla att de båda sidotrapporna på börsbyggnadens facad åt Östra hamngatan måtte bortta Innehafvaren af konditorilokalen hr M. Lindberg hade förklarat sig icke hafva något mot förändringen att erinra, hvarförutom en af drätselkammarens ledamöter, hr P. J. Rapp, uppgifvit att kostnaderna för arbetet efter afdrag af värdet för nuvar. trappor och dörrar skulle uppgå till 600 rdr för hvilken summa hr Rapp ville åtaga sig arbetet. Hrr stadsfullmäktige uppdrogo åt drätselkammaren att, sedan ritningen blifvit behörigen fastställd, låta ombesörja facadens förändring enligt förslaget, med åtföljande ritning. Drätselkammaren hade föreslagit att staden måtte, i öfverensstämmelse med ansökan af arbetskarlen Olaus Bengtsson, afstå från sin rätt till danaarf efter dennes hustru Helena Bengtsson, som aflidit utan känd arfvinge och efter hvilken bouppteckningen upptager tillgångar till ett värde af 340 rdr och skulder belöpande sig till 305 rdr 70 öre. Detta bifölls af stadsfullmäktige med den inskränkning att afståendet blott gällde de tillgångar som bouppteckningen utvisade. Di.r L.. Traneus hade ingifvit ansökan om fast lön af 1200 rdr såsom läkare vid Majornas sjukhus. Sundhetsnämnden, som blifvit i ärendet hörd, hade, enär d:r Traneus för ett år sedan erhållit en löneförhöjning af 500 rdr, afstyrkt ansökan, men istället tillstyrkt att båda distriktläkarne skulle bestrida tjensten vid sjukhuset turvis eller enligt sundhetsnämndens bestämmande. Sundhetsnämnden föreslog att till den af läkarne som sålunda tjenstgjorde skulle tillerkännas ett lönetillägg af 500 rdr. — Efter någon diskussion blef den begärda löneförhöjningen äfvensom sundhetsnämndens förslag på af hr Philipsson anförda skäl afslaget. Djurläkaren Floberg hade begärt ett arvode af 30 rdr pr månad från början af år 1870 för biträd. dels vid de månatliga besigtningarne å droskegarnes hästar äfvensom vid tillfälliga såda il hästar eller andra djur, som bli shandlade, dels vid besigtningar å torgförda köttvaror. Denna ansökan hade af poliskammaren och drätselkammaren förordats; och bemyndigades poliskammaren af stadsfullmäktige månatligen till hr Flobeck utbetala 30 rdr. Nedsättning af lösen för farty lar hade af särskild beredning bl 3 till 2 öre pr nyläst af anmälning ldiga fartygs drägtighet. Detta bifölls liksom särskilda beredningens förslag, att på stadskassans bekostnad underrättelse om nedsättningen af ifrågavarande lösen skall tryckas å de exemplar af hamnordningen, som hamnkaptenen innehar och för sådant ändamål aflemnar; och att stadskassan skall inlösa de i hamnkaptenens vård befintliga obegagnade anmälningssedlar, med det belopp, hamnkaptenen visar sig hafva för anskaffandet betalt. Styrelsen för Göteborgs Pantlåningsaktiebolag har i skrifvelse d. 13 sistl. Januari anhållit dels om anslag ur Renströmska fonden till upptörande af ett för pantlånerörelse lämpligt stenhus i mynningen af Vestra Haga eller Masthugget och dels om ett lån ur samma fond till ett belopp motsvarande bolagets nuvarande rörelsekapital, under vilkor att den af lånet uppkommande nettobehållningen till stadskassan ss anmälningssedt tillstyrkt från öfverlemnas och redovisas. — Saken remitterades till beredningen för användande at Renströmska fonden. Stadens skorstensfejare hade ingifvit ansökan om ändring af S 30 i brandordningen, enligt hvilken innehafvare af en lägenhet är skyldig att bekosta sotning. Denna föreskrift medför den ledsamma följder att skorstensfejarne få en stor mängd småfordringar utestående hos de bostad ofta ombytande hyresgästerna. I ansökan hade derföre blifvit framhållet lämpligheten och billigheten af att husegarne sjeltva bekosta sotningen af sina lägenheter. Såsom vi förut nämnt, hade till Götebo resällskap blifvit remitterad frågan om tillbyggande eller förändring af Allm. och Sahlgrenska sjukhuset. Etter att vid flera sammankomster ha tagit frågan i öfvervägande, hade lakaresällskapet afgitvit sitt utlatande, hvilket väsentligen var af följande innehäll. Ifall sjukhuset tillbyggdes skulle det till sängamalet bli alltför stort (500 sängar), enär erfarenheten visat att sjukdomskonstitutionen är sämre på större än på mindre sjukhus, då man ofta sett stora förhärjningar genom hospi.alssjukdomar föranledas. Den ovala formen vore vidare icke lämplig, närheten till artilleristallarne med deras gödselupplag betanklig, och svårigheten att insolera barnbördsafdelningen, hvilken sällskapet ansåg böra helt och hållet förflyttas från sjukhuset, skulle inverka skadligt på de öfriga sjuka. Å andra sidan vore det ej så säkert att man genom en ny inredning skulle kunna bereda plats för ett så stort antal som 100 nya sjuksängar utan att öfverbefolkning inträdde, hvarför sällskapet icke i detta afseende ville uttala något omdöme, utan såsom sin äsigt framställde att nya, mindre sjukhus borde i olika delar af staden inrättas. Mot denna åsigt hade fem af läkaresällskapets ledamöter reserverat sig, nemligen hrr C. Forssenius, Elias Heyman, Ad. Drakenberg, C. W. Hultgren och N. M. Asplund. Dessa hrr ansago att, itall Sahlgrenska sjukhuset färdigbygdes efter den ursprungliga planen, så kunde det rätteligen betraktas såsom tvenne mindre sjukhus. Till den nya delen kunde de sjuka flyttas medan den gamla finge en tidsenlig och rationel i ej hade. Ventilationen lisa planen ske utifrån, frukta för osund luft från som för öfrigt icke är our rad, fö sol. Närheten at artilleris visserligen betänklig, men flere sätt undanmödjas, och ski dd med planter nredning, hvilket den nu ile enligt den ursprunsiwvadan man icke behöfde den kringstangda gården, id då den är väl dräneingar och får tillräckligt allarnes gödselupplag är denna olagenhet kan pa arhelst man anlägger ett ) ss ENSAM RESAN SVR AN LA ORKA RER SOS