Göteborgsposten – 25 februari 1870, sida 2

sjukhus skall man för öfrigt alltid påträfla någon olägenhet, ofta farligare än denna. Barnbördsafdelningen skulle mycket väl kunna helt och hållet isoleras från det öfriga sjukhuset och t. o. m. erhålla egen ingång. Erfarenheten har just nu visat att det ömsesidiga inflytandet icke är så synnerligt farligt. ÄAfdelningens förflyttande utom sjukhuset skulle medföra betydliga kostnader. — Hvad beträffade sjukhusdirektionens förslag om att inreda det nuvarande sjukhuset för ytterligare 100 patienter, så skulle resutatet bli att inom samma utrymme inpackades 33 flera patienter än förut, medan alla de förra olädenheterna qvarstode. Den stora kostnad som staden finge vidkännas för förändringen skulle vara alldeles bortkastad. Åtskilliga andra olämpliga förhallanden, som af förändringen skulle uppstå, anmärktes åfven. — Hvad beträffade det at pluraliteten inom läkaresällskapet framställda förslaget om att bygga ett eller tvenne mindre sjukhus i förstäderna, så tycktes detta visserligen i sanitärt afseende vara fördelaktigt, men blefve helt visst det dyrbaraste, emedan ekonomien och förvaltningen, som vid ett sjukhus är det dyraste, alltid måste kosta mer vid 3 eller 4 små sjukhus än vid det fullbordade Sahlgrenska. Dessutom är frågan om smärre sjukhus ännu icke fullt afgjord och mäktiga röster börja redan deremot höjas i utlandet, der i denna stund större sjukhus efter korridorssystemet hålla på att uppföras. Dr E. Heyman, som då denna fråga skulle af stadsfullm:e företagas först begärde ordet, föreslog att, då de 5 läkarnes reservation först idag blifvit tryckt utdelad, ärendet måtte bordläggas Hr Hedlund hade icke heller något emot bordläggning, men önskade, — enär han vid förra sammanträdet, då denna fråga var å bane, yrkat på att af lakaresällskapet få frågan om en förbättrad sjukvård i hemmen utredd, — att nu få framställa några ckonomiska data. Af den i tidningarne nyligen införda ötversigten öfver allmänna sjukvården under år 1869 inhemtades att å Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 146 sjuksängar i medeltal dagligen varit upptagna. Då sjukvården under året kostat 76,200 rdr gjorde detta på hvarje sjuksöng 520 rdr. Dertill komme hyran d. v. 8. räntan på anläggningskapitalet och kostnaderna för inventarierna — hvilken kunde upptagas till 20,000 rdr eller 111 rdr för hvarje sjukd Man bör således antaga en årlig kostnad at närmare 650 rdr pr sjuksäng. Det kunde frågas, om ej vården äfven i ett vanlottadt hem vore med hjelp af en dylik summa att föredraga framför den i ett palatslikt sjukhus, der förhållandena vore osunda, ty det vore ett faktum att detta samhälles dryga ärliga utgifter för sjukvärden ej medförde tillfredsställande resultat. Läkaresällskapet hade föreslagit uppförande af små sjukhus. Tal. ville vara ändå radikalare och föreslå att man ej skulle bygga några sjukhus alls, utan för ändamålet i olika delar af staden förhyra sunda och luftiga hus. Till dessa skulle transporterna af de sjuka bli mindre, omkostnaderna skulle bli billigare. Om sjukhusåkommor innästlade siv kunde man efter ett antal år flytta till ett annat utan att vara bunden. Det i Majorna nu af sundhetsnämnden förhyrda provisionella huset kostar 125 rdr i månaden, men skulle om det toges på längre tid, t. ex. fem år, säkert kunnat fås billigare. Emellertid kostar detta hus med 8 rum och 30 sängar blott 50 rdr om året för hvarje säng. Tal. skulle vilja gå ännu längre och förorda att man skulle hyva mindre hus med blott 4 rum och 10 sjuksängar. I hvarje rum kunde då finnas 3 å 4 sängar så att ett rum alltid vore ledigt att vädre För ett sådant sjukhem behöfdes en god sjuksköterska (helst en lärjunge från diakonissanstalten i Stockholm, hvilka visat sig mycket goda) samt en piga. Utan tvifvel skulle dessa täfla om att i hvar sitt sjukhem ordna allt på bästa sätt. Man skulle här vinst både i sanitärt och pekuniert afseende. Det vore måhända svårt att få hyra hus för ändamålet, men läte sig nog göra, och äfven om man betalade något högre hyra skulle man dock göra vinst. Dessa små sjukhem skulle helt visst bli föremål för omvårdnad al bättre lottade qvinnor; en fru skulle taga ett sådant om händer, en annan ett annat. Utan att ställa sig solidarisk med Göteborgs damer trodde sig al. kunna utlofva en dylik omvardnad åt mer än ett sjukhem, något som också vore alldeles oundzangligt för nutidens sjukvård, såsom också den berömde I läkaren Virchow i en broschyr visat. Ärendet bordlades till nästa sammanträde. Hr Wijks förslag om försäljning till Göteborgs sparbank at fem tomter betecknade med mris 2—6 å Vestra Brantdala, för bebyggande med arbetarebostader, företogs till behandling. Ur Kobb förordade förslaget, hvilket antogs i öfverensstämmelse med drätselkammarens tillstyrkande utlåtande. Köpeskillingen bestämdes till 1167 rdr 90 öre (å 5 öre pr qvadratfot) och den föreslagna indelningen af de fem tomterna i blott fyra sådane godkändes. År 1865 hade d:r E. Heyman väckt förslag om att husen i Hagorna samt i de delar af staden och förstäderna der gatorna helt och hållet eller till en del äro bebyggda skola, der sådant ej förut skett, förses med adressnummer. Drätselkammaren hade tillstyrkt förslaget, utom i hvad detta rörde Majorna samt 11:te och 12:te rotarne, enär der ett stort antal obebyggda tomter förefunnos. Detta förslag godkändes af stadsfullmäktige, och bestämdes det att i såväl Hagorna som i Nordoch Sörliden samt Kyrkogatans fortsättning ofvan Kyrkotrappan adressnummer skola anbringas salunda, att numreringen börjar. alltefter gatornas riktning. i norr eller vester Å tortgar mot söder eller öster med jemna tal på venster och udda på höger sida. Ilar huset utgang at tvenne gator numreras det olika för hvardera satan. Nummerplaten bör der så kan ske placeras ofver hufvudling: ingen. Det at fyrvaktaren å Lltsborgs fyr C. Helgesson begärda anslaget till fyrvaktarebiträde, 2067 rår, beviljades, hvarjemte beslutades att man skulle ingå till K, M:t med begäran att fyra rum måtte i kommendantsbostället upplåtas till fyrvaktareboställe. Fullmäktige atskildes derefter omkr. kl. 2 e. m. at draga