Göteborgsposten – 22 februari 1870, sida 1

—— —— — Det berodde på Första kammaren, huruvida ett särskildt utskott skulle tillsättas för behandlingen af de till försvarsväsendet hörande frågor. Det var väl mindre den omständigheten, att inom Första kammaren ingen motion väckts om törsvarsväsendeis ordnande, som föranledde nämnde kammares obenägenhet att medverka till ett dylikt utskott, utan fastheldre den ganska talande omständigheten, att åsigterna rörande landtförsvarets omorganisation visat sig nästan diametralt motsatta i begge kamrarne, och att då någon sammanjemkning af meningarne icke är sannolik ännu, resultatet af ett särskildt utskotts verksamhet alle nast skulle blifva ett långt betänkande, jemte ett förslag, hvilket efter en långvarig debatt blefve förkastadt i ena eller andra kammaren. Märkligast syntes vara dels prot. Rydins uttalade varning för frihetstidens regerande ständer och utskott, som gingo bakom regeringens rygg och utarbetade fullständiga organisationsförslag, utan att regeringen törut satts i tillfälle att om dessa frågor yttra sig; och dels general Hazelii påstående, att i Andra kammaren saknades lämpliga personer att insättas i det särskilda utskottet. Detta påstående var ej grannlaga, och det anmärktes äfven. Möjligen hade tal. uttryckt sig mera korrekt, om han inskränkt sitt yttrande dertill, att såvida landtmannapartiet, som deciderar utskottsvalen, äfven vid ett förestående utskottsval endast toge ledamöter inom sitt parti, så blet det sannolika resultatet derat att olämpliga personer utseddes, enär obestridligt är, att lagret af törmågor inom detta parti redan konsumerats. — Första kammaren biföll deremot tillsättande af ett särskildt utskott för behandlingen af kapt. Palanders mo tion rörande sjöförsvaret, tvifvelsutan egentligen derföre, att om än ej lösningen at denna täga snart låter sig göra, så kunna värderika förarbeten dertill åstadkommas, och det synes atven särdeles lämpligt att representationen, genom dessa arbeten, blir mera hemmastadd med frågan, än som nu är förhållandet, då man alltjemt vill göra det troligt — om just på fullt allvar, lemnas derhän — att ett kraftigt försvar till lands och vatten kan åstadkommas för särdeles billigt pris, — en illusion, som redan medfört stora olägenheter. Det mycket fullständiga svar, som sjöministern asgaf i Första kammaren på grefve II. Hamiltons interpellation, säges älven på tackmännen hafva gjort ett särdeles godt intryck. Frih. Leijonhufvud meddelade alla de upplysningar som stodo till buds rörande mountorsystemet, och deraf framgick att utvecklingen at detsamma alltjemt fortgår. Det vissa är att mera jorn måste anvandas å monitorerna, i den mån projektilerna göras krattigare; men herre gud! är det endast jern som behöfs, så ha vi ju derpå öfverflödig tillgång; blifva de förra derigenom starkare, så är ju också jernet väl användt. — Grefve Hamilton drog sig nu, såsom alltid, fint och graciöst ur spelet; han sade äfven några förbindliga ord vill grefve Platen, hvarmed han blef sullkomligt soulagerad, och den ende hvilken fick sitta emellan något litet var kapt. Jonn Erics son för sitt förhastade uttryck om de provisionella monitortornen; men ätven detta yttrande utolkades så godt sig göra lät, och nu beror det väl på statsutskottet i första hand hvad som skall anslås till monitorernas förärdring. Klockan hade redan slagit tio i Andra kammaren då alla grundlagsfrågorna voro lyckligt expedierade; termometern hade uppnätt 24 grader Celsius, värmen var tryekande och ett stort antal ledamöter hade efter ett väl fullbordadt dagsarbete begitvit sig AI O A. A3