Göteborgsposten – 22 februari 1870, sida 1

Följande morgon anlände ganska riktigt till värdshuset i Frimley ett bud srån Hallgrove och infördes till mr Larkspur. Den underrättelse han medförde var kort men vigtig. Kyrkoherdens kropp hade blifvit funnen mycket vanställd; han hade stött hufvudet mot ett träd då han föll i floden och blifvit både ihjelslagen och dränkt, som gossen uttryckte sig. Alla gästerna hade rest utom squire Mordaunt och sir Reginald, kyrkoherdens kusin. Hästen hade kommit tillbaka med genomvåt sadel, men oskadad. Detta var allt hvad gossen hade att förkunna. Mr Larkspur affärdade budbäraren och begaf sig tili lady Eversleigh. Då hon hörde att hennes farhågor hade gått i fullbordan, blef hon djupt uppskakad och förlorade nästan sitt eget lefnadsmål ur sigte i sorgen öfver denna rysliga händelse. Men mr Larkspur hade en mera praktisk natur. Han öfvertygade sin klient om att det nu vore utan ändamål att längre stanna qvar i Frimley. IIan tviflade ej på att Carrington varit på något sätt vållande till — — ) Forte. fr. N:o 41.