Göteborgsposten – 18 februari 1870, sida 3

Under det att i Rom sålunda planer smidas för, att staten skall i kyrkan söka grundvilkoren för sitt bestånd, måste dessas smeder jesuiterna likväl känna det bittert att se, huru det en gång dem så undergifna Spanien grundligt afsskuddat sig presterskapets inflytande på den verldsliga regeringen. Men ännu harmsnare måste de bli af att höra ord utslungas öfver hela landet, hvilka skoningslöst sönderskära deras sorna tillgöranden. Så yttrade häromdagen republikanernas chef Castelar i cortes, för att skildra de skadliga följderna af kyrkans öfvervigt öfver staten: Betrakten Rom, verldens medelpunkt, menniskoslägtets hufvud, de gamla gudarnes och de nya påfvarnes Rom; sen, der finnes ingen polis på gatorna, der finnas knappast skolor, knappast en på 35,000 personer. Finanshushållningen är ett kaos, lagstiftningen ett Babel; ingen institution som öfverensstämmer med de moderna folkens politiska och sociala förhållanden ; ingen sjelfständig press, ingen talaretribun, ingen folkförsamling, ingen jury ; der finnen j blott en stad, som gör bot och bättring och qväfves under en regerings luftpump, hvilken ej låter något friskt luftdrag af frihet intränga. Detta är följden af den teologiska maktens öfvervigt öfver den politiska. Spaniens sjelft synes nu ändtligen skola