Göteborgsposten – 14 februari 1870, sida 1

Från Riksdagen, Af Kamrarna förrättades i Lördags följande val: Till ledamöter af opinionsnämnden, som eger att yttra sig öfver det sätt, hvarpå högsta domstolens medlemmar uppfyllt sina åligganden: at Första kammaren: hrr Bergstedt, Brusewitz, Charles Dickson, J. J. Ekman, B. v. Geijer, grefve H. B. A. Hamiltom, Hammarhjelm, Heijkensköld, v. Koch, v. Möller, Nisser, O. Nordenfelt, Odelberg, frih. A. C. Raab, Rettig, Reutersvärd, frih. Sprengtporten, Tornerhjelm, grefve af Ugglas och Uggla (hvardera med 65 röster) samt de Mare, Nordenfalk, gretve Piper och frih. Stjernblad (hvardera med 64); at Andra kammaren: trih. Gripenstedt, hrr Lithner och Palander (med 167 röster), hr P. Östman (med 120), samt hrr A. P. Andersson i Helgesta, H. Andersson i Bringåseu, Benjaminsson, Hjelm, D. Isaksson, J. Jonsson i Fröstorp, M. Jonsson i Vansätter, P. Jonsson i Teg, Kjellberg, H Larsson i Flästa, 0. Larsson i Nasta, 8. Magnusson, P. Nilsson i Kulhult, Noren, O. Olsson i Mosstakan, G. v. Proschwitz, Rutberg, Sahlström, Schmidt och Warberg (alla med 119 röster). — Till destas suppleanter: at Första kammaren: hrr v. Hofsten, frih. Silfverschiö grefve Axel Mörner, Adlersparre och frih. v. Essen (hvardera med 43 röster) samt Hj. Croneborg (med 40). — Andra kammaren valde ej några suppleanter. Till revisorer för granskning af statsverkets, riksbunkens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och sörvalening: af första kammaren: hrr majoren II. Falk, domprosten C. W. Linder och kaptenen frih. I. W. v. Utter (hvardera med 50 röster), godsogaren grefve Axel Mörner och frih. Nordenfalk (hvardera med 49) samt löjtnanten Erik Sandell (med 45); af Andra kammaren: hrr Sääf och frih Akerhjelm (med 100), N. Larsson i Tullus och kaptenlöjtnant Witt (med 85), samt S. Nilsson i Osterslöf och Hedengren på Riseberga (med 82 röster). — Till dessas suppleunter: at Första kammaren: hrr bruksegaren Hj. Croneborg (med 41 röster), grosshandlaren Henning Frisell (40) och kammarherren I. v. Koch (37); af Andra kammaren: hrr Fredriksson i Eklanda (med 74), Dutva (med 67) och J. Erikson (med 66 röster). Sedan i Första kammaren de ofvan omuämnda valen forrattats, föredrogs och godkändes utan uiskussion kanslideputeraues memorial N:o 1, med förslag till antaganue af tjenstemän och vaktbetjening i Riksdagens Kansli. I enlighet med samma deputerades i memorial N:o 2 gjorda hemstallan afslogs trih. Raabs, A. C. motion om utgifvande ar en riksdagstidning. Etter föredragning af kanslideputerades, på grund af ett utat samma motionär väckt torslag, gjorda hemställan, att Kamrarnas protokoll måtte tr, ckas utan fortlöpande paginering och utdelas i fria häften, uppstod någon diskussion, dervid isynnerhet af hr Bergstedt åtskilliga olägenheter lramstalldes mot detta förslag, då likväl dermed icke vanns det åsyftade andamalet, nemligen protokollernas skyndsammare utdelning. Deremot föreslog grefve Hen. Hammilton, med hvilken ofvannämnde talare äfvensom frih. Raab, A. C., instämde, att kanslideputerade måtte anmodas, dels att antaga anbuden om tryckning at Kammarens protokoll från de boktryckare, som utfäst sig att lemna 12 ark i veckan, nels att låta utdela hvarje färdigtryckt ark isender. Detta förslag antogs at Kammaren. En af frih. Raab, A. C. gjord framställning om vissa förändringar i de reglementariska föreskrifterna för Första kammaren, äsyftande förkortning i den för protokollernas så val uppsättning som justering medgifna tiden, bordlades. Första kammaren gillade Lagutskottets, efter verkställd granskning at justitieombullsmannens berättelse, uttalaue omdöme, att justitieombuusmannen med nit, oväld och skicklighet lortsarande motsvarat Riksdagens förtroende, hvarjemte Kammaren, såsom Lagutskottet föreslagit, godkände K. M:ts förslag om upphåfvande af sralsemans och deras vederlikars rätt till särskildt forum i brottmål. Innan valen började i Andra kammaren, besvarade chefen för sinnans-departementet frih. af Ugglas det spörsmål, angående statsregleringen, som Kammaren tillatit grefve Posse att ställa till hr finansministern. Af detta svar framgick bland annat, att gretve Posse, när han uppgjort sina beräkningar öfver att 1,523,178 rdr 59 öre, ensamt å 4:e och 5:e hufvudtitlarne, skulle finnas disponibla till statsbevofvens fyllande utan att upptagas såsom tillgång i statsverks prepositionen, tagit till utgångspunkt d. 1 Jan. 1869 och icke undersökt om och hvilka utgifter under hela detta är egt rum. Om ordföranden i Statsutskottet grefve Posse genomsett den Kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof, hade han blifvit härom upplyst. Hr statsrådet redogjorde härefter för huru förhållandet var d. 1 Jan. 1870 med de anslagssummor, hvarå besparingar skulle finnas, och visade att någon annan opåräknad tillgäng icke kunde antagas, ån möjligen omkring 49,000 rdr å extra anslagen till stottan, hvilket dock berodde på hvad K. M:t efter föredragning derom kunde komma att besluta. Slutligen framställde hr statsrådet ett par frågor, som han icke sjelf ville besvara, om man icke hade rätt att fordra af stats-utskottets ordförande att han gjorde sig underrättad om sak örhällandet innan han gjorde en framställning vid riksdagen och om det icke för det gemensamma arbetet mellan riksdagen och statsrådets ledamöter vore lämpligt och nödvändigt att öppet vända sig till regeringens ledamöter för att få upplysningar. Då grefve Posse talar om förtviflad ställning ville talaren erinra att ökningen af skatten å bränvin afsåg endast att