Göteborgsposten – 26 januari 1870, sida 1

var Valentine Jernams mord lika mycket insvept i hemlighet som fem år förut, och mr Andrew Larkspur hade ej kommit ett steg närmare lösningen. Svarte Milsoms försvinnande från de samqväm af tjutvar och skurkar, hvilka han brukat bevista, blef naturligtvis snart bekant för mr Larkspur, och saknaden af den ringaste ledtråd till upptäckandet af Jernams öde styrkte denne sluge man i den öfvertygelse som han redan i början under sina öfverläggningar med Harker fattat, att Milsom var den brottslige. Då man utgick från denna förutsättning, fanns ingenting annat att göra än vänta tills den dömde tjenat ut sin tid och kommit tillbaka till England samt då ånyo börja den noggranna bevakning som, ehuru hittills overksam, i sinom tid dock torde bringa några af hans fordna dåd i dagen. Så stodo sakerna då kapten Duncombe köpte det öfvergifna hus som bebotts af girigbuken Serewton och Svarte Milsom. Voyce IIarker kände till denna transaktion och hade med ett visst intresse åsett den förvandling stället undergick. Om han vetat att de sista timmarne af Valentine Jernams lif tillbragts på detta ställe, att hans älskade herre der träffats af en grym och våldsam död, med huru olika känslor skulle han ej då ha iakttagit arbetet! Men ehuru huset, såsom Svarte Milsoms fordna bostad, egde ett slags dragningskraft för honom, var han långt ifrån att föreställa sig att inom dess väggar låg den hemlighet dold, hvilken han så länge och så fruktlöst sökt. Den nye egaren af River Viow Cottage var bekant