Göteborgsposten – 24 januari 1870, sida 1

kan hälla dem stången; men jag är stolt öfver att kunna säga att ingen af dessa listiga bedragare någonsin öfverlistat mig. Kanske min tid svart kommer och jug på gamla dagar blir utsatt för samma fördömelse som andra. Innan Andrew Larkspur besvarade IIonorias fråga, granskade han henne från hufvud till fötter med en så skarpt forskande blick, att det skulle ha varit mycket obehagligt för hvem som helst, hvilken haft något att dölja. 2esultatet af granskningen måtte ha sarit temligen tillfredsställande, ty mr Larkspur besvarade slutligen sin gästs fråga i en ton hvilken för att komma från honom var ytterst graciös. — Ni vill veta om ni kan anlita mina tjenster, sade han; det beror på omständigheterna. — På hvilka omständigheter? — Om ni är i stånd att betala mig. Jag har för ögonblicket händerna fulla — så mycket att uträtta som jag möjligen kan hinna med. — Jag vill att ni lemnar alla andra angelägenheter å sido och uteslutande egnar er åt min tjenst, sade Honoria. — Ah tusan, ni vill! utropade mr Larkspur. Vet ni händelsevis hvad min tid är värd? Mr Tarkspur tycktes högst förnärmad af att någon kunde vilja lägga monopol på hans värderika tjenster. — Det är en fråga som ej rör mig, svarade Honoria med köld. Det värf hvartill jag vill använda er skall sannolikt komma att upptaga all er tid och säkert hela er uppmärksamhet. Jog är fullt beredd på att betala er