Göteborgsposten – 24 januari 1870, sida 1

Göteborg d. 24 Januari 1870. Väderlekstelegram af Lördagen till närvarande handelsförening upplyser, att barometerståndet var högt i vestra Europa, lågt i östra. Frisk NO. vind rädde i Frankrike. Väderlekstelegrammet af gårdager upplyser att barometern stod högt i vestra Europa och vid Atlantiska hafvet samt lågt i Ryssland. I norra Europa rådde svag NV. vind, i Tyskland och Frankrike var vinden NO. Prof. Baucks föreläsningar. Efter en analys af Mozarts Don Juan och hans Reqviem ölvergick tal. till en skildring at hans personlighet, hans sätt att komponera m. m. Sällan såg man Mozart skrifva ner någon af de genialiska tonskapelser, som oupphörligt arbetade i bans hjerna, men då så skedde kunde han på en kort stund medhinna mera än andra kunnat uträtta på flera timmar. Han var då alldeles icke generad at att personer i samma rum der han komponerade pratade och skrattade, han kunde till och med sjelf då och då, utan att afbryta sit arbete, deltaga i samtalet. En stor del af de tjusande melodierna i Trollflöjten äro komponerade under kägelspel på ett litet värdsbus utanför Wien. Mozart deltog utan afbrott i spelet, men så fort han kastat klotet och sett resultatet af slaget, försjönk han åter i djupa tankar, då och då görande anteckningar i sin notisbok. Han egde ett så utomordentligt minne att han samtidigt kunde fasthålla och utarbeta tvenne skilda melodier. Sedan tal. med berömvärd pietet rentvått Mozarts minne från de deskyllningar för ett lättfärdigt och utsväfvande lefnadssätt, hvarmed man velat belasta det, tillämpade han på den odödlige mästaren Börnes ord om Jean Paul: Frågen J, hvarifrån han kommit? Från himlen kom han; på jorden har han vandrat; i våra hjertan har han sin graf! Mozarts intagande tondikt Violblommanöredrogs derefter på ett synnerligen älskligt sätt af m:ll Marie Leijon. Tal. öfvergick derefter till Beethoven, för vars verk och egendomliga skaplynne som onsättare egnades en intressant och utförlig redogörelse. Af synnerligt intresse var den jemförelse, som tal. anställde mellan Mozart och Beethoven. Då eträfvandet efter idealitet var ett förherrskande grunddrag hos den förre, yeböfde den senare en fast realistisk grund ör sina skapelser. Mozart sökte att forsinn