Göteborgsposten – 10 januari 1870, sida 1

börlig ordning uppsatt. Han hade ej anledning frukta att det blifvit förstördt, men dock ville han se det — ha det i sina händer för att ega ett obestridligt bevis på dess tillvaro. Undersökningen af den aflidnes papper var ett arbete af högst allvarsam natur. Lagkarlen påyrkade att man först skulle undersöka de papper som blifvit funna på det bord vid hvilket sir Oswald sutit och skrifvit. Det som först kom i magistratspersonens hand af dessa papper var Mary Goodwins bref. Reginald Eversleigh kände igen stilen, det urblekta bläcket och det skrynkliga papperet. Han sträckte fram handen i det ögonblick då Gilbert Ashburne ville se efter hvad detta papper innehöll. — Detta är ett bref, sade han, ett bref af fullkomligt privat natur som jag känner igen. Det är adresseradt till mig, såsom ni kan se, och är inlemnadt i Paris för nära två år sedan. Jag måste bedja er ej lisa det. — Godt, sir Reginald, jag nöjer mig med ert ord. Brefvet har ingenting att göra med vårt nuvarande förehafvande. Ett bref, inlemnadt i Paris för två år sedan, kan neppeligen stå i något sammanhang med det sinnostillstånd hvari er onkel befann sig förliden natt. Megistratspersonen anade föga hvilket stort inflytande detta skrynkliga papper utöfvat på hvad gom under den förflutna natten tilldragit sig. Gilbert Ashburne och lagkarlen undersökte återstoden af pappersbundten. Der funnos inga handlingar af vigt, ingenting som kunde sprida ljus öfver de sista händel