mendorkapten. Tjenstgjorde 1845 som equipagems stare i Carlskrona och var 1846 chef å fregatten De sirce under en expedition i Östersjön och D ordsjör erhöll samma år kejserliga ryska S:tStanislai-orden 2:dra klass, tjenstgjorde 1847 som tygmästare i Carls krona, blef 1848 chef å fregatten Eugenie under ex pedition inom Östersjön samt blef samma år kom mendör af danska Pannebrogs-orden. 1849 chet fregatteu Josefine i Östersjon, blef öljande året sta tionsbefälhafvare i Stockholm, 1853 kommendör vi K. M:ts flotta, erhöll 1855 Carl den 14:de Johans medaljen, förordnades 1857 till ordförande i sjöför säkringsöfverrätten, befordrades samma år till kon treamiral i K. M:ts flotta och till chef i k. förvalt. ningen af sjöärendena, 1858 till militärledamot i ko nungens högsta domstol, samma jår kommendör a k. Svärdsorden samt blef år 1862 kommendör mec stora korset af samma orden. Erhöll 1863 afsked från ledamotskapet i konungens högsta domstol, 1866 från chefskapet för k. förvaltningen af sjöärendena och året derefter från kontreamiralsembetet inom K. M:ts flotta, hvarefter han sökte lugnet efter en förfluten verksam tjenstemannabana och valde sin bostad i grannskapet af Strengnäs. Den bortgångne sörjes af maka, tvenne söner och en dotter, hvaraf ena sonen är adjunkt vid Upsala akademi, samt tvenne bröder, biskopen i Strengnäs och lektorn i teologi vid Upsala högre elementarläroverk. Andre läraren vid staden Uddevallas större folkskola hr J. Fagerberg afled d. 21 d:s, efter en långvarig och svår hjerninflammation, vid något öfver 34 års ålder. Under den jemförelsevis korta tid han innehaft sin lärarebefattning i Uddevalla hade han i hög grad tillvunnit sig elevernas aktning och förtroende. Innevarande års skörd. Statskontoret har d. 23 d:s till K. M:t atgifvit upprättadt sammandrag öfver landshöfdingeembetenas i rikets samtliga län berättelser angående förhållandet med innev. års skörd af alla slags säd, jordfrukter och foderväxter. Skrifvelsen, som meddelas at Stockh. Dagbl., är af följande lydelse: Enligt hvad af de insända handlingarne inhemtas, hade väderleken under sistlidet års höst varit särdeles gynsam för jordens bearbetande samt sådden af råg och hvete, hvilket jemväl föranledde dertill att sädesbrodden före vinterns annalkande vann en ovanlig utveckling och stadga. Uti rikets mellersta provinser var vintern föga kall och derjemte ojemn samt marken endast kortare tider betäckt af snö, men någon menligare inverkan deraf har dock vid vårens tidiga inträde icke försports. Den i April månad inträffade värmen var tjenlig för vårsådden och höstsädens utveckling, hvilken senare befordrades än ytterligare genom det ymniga regn som föll under Maj och Juni månader. Den under sistnämnda månader rådande låga temperatur inverkade deremot hämmande på vårsädens växtlighet, hvilken likväl något förbättrades genom värme i Juli månad, men derefter ofta inträssaude regn vållade ej mindre att rågen på åtskilliga ställen nedslogs, än äfven att vårsäden på mera lågländ mark skadades. Inom några socknar af Kalmar län har genom ett d. 24 Juli inträfladt oväder all gröda blifvit af hagel nedslagen och så förstörd att endast halmen återstått att skörda. För öfrigt hafva nattfroster under senare delen af Augusti och början af September på en del ställen gjort någon, om än ej betydlig skada å vårsäden. Oaktadt den ombytliga väderlek, som under tiden för sädesbergningen var rådande, har dock grödan, så af höstsom vårsäd, i allmänhet kunnat skördas i temligen oskadadt skick. Höstsådden gaf likväl mindre kärna, än man af den rika skörden i strå kunnat vänta. Rost och sot hafva, dock ej i någon hetydligare grad, förekommit å hvetet inom vissa lelar af Upsala, Gotlands, Blekinge och Örebro län. Hvad särskildt beträffar rikets norra provinser, så hafva förhållandena derstädes varit mindre gynsamma, i det att regn och kyla under Maj och en lel af Juni månader försenade vårarbetet, så att såningen på de flesta ställen ej kunnat afslutas förr än värmare midsommar, hvilket ock förorsakade att srödan på flera ställen ej hann utveckla sig till full mognad, hvarjemte säden skadats af frost i slutet af påföljande August månad; och befanns ännu d. 23 November inom Jemtlands län mycken säd qvarståinde å marken. Höbergningen har försiggått under tjenlig väderek och grässkörden varit ymnig samt af godbeskafenhet, undantagandes dock de skördar af gräs och dlöfver, som bergats å första årets vallar, hvilka, i nledning af nästl. års torka, visat sig vara af kleare beskaffenhet. I afseende å rotfrukterna gifva de inkomna uppifterna vid handen, att potates i allmänhet tagit ågon skada af den frost, som inträffade i slutet af Vugusti och början af September, i det att potatesålen nedfrös till marken och rotknölarne derigenom tannade i växten. Derjemte lärer på vissa ställen nom Gefleborgs och Malmöhus län någon benägenet till röta å denna jordfrukt visat sig. Kålrötter ch rofvor hafva gifvit medelmåttig afkastning, men nom Södermanlands och Malmöhus län blifvit till ågon del skadade af mask. Efter de i den afgifna tredje årsväxtberättelsen talade åsigter är årets gröda att hänföra till God i 11 län: Stockholms, Östergötlands, Gotinds, Kalmar, Blekinge, Jönköpings, Malmöhus, Halinds. Göteborgs och Bohus, Elfsborgs samt Örebro; Öfver medelmåttan i 5 län: Södermanlands, Kroobergs, Kristianstads, Westmanlands och Skaraborgs; Medelmåttig i Upsala län; Nära medelmåttig i 3 län: Wermlands, Gefleorgs och Westerbottens; Under medelmåttan i 3 län: Kopparbergs, Werrlands och Norrbottens; samt Nära missväxt i Jemtlands län; Och torde alltså skörden inom riket innev. år unna anses hafva utfallit vida öfver medelmåttan. Ordensdekorationer. Enligt den nyli en utkomna statskalendern för 1870 hatva ljande utländningar under innevarande år erällit svenska ordrar, neml. Serafimer-orden: II. K. H. storfursten Wladimir Ryssland: IK MH nens lanan