Göteborgsposten – 6 december 1869, sida 1

— ———— afton skall komma att hvila mina trötta lemnar, det må gudarne och khediven veta; hans ombord varande agenter veta åtminstone icke en smul derom. Sjön Menzaleh är Suezkanalens första stadium från Medelhafvet räknadt. Det är en stor sjö, omgifven af sandbankar och mycket grund; derföre har genomgräfningen här kostat lika mycken möda som på något annat ställe på den stora sträckan, ty stor är den. Hvad skulle man i Danmark tänka om att gräfva en så bred kanal, att 3 till 4 stora fartyg skulle kunna gå jemsides från Köpenhamn till NorsörMan skulle med rätta anse detta för ett jätteföretag och ändå är Suezkanalen flera mil längre än nämnde afstånd och till på köpet gräfd i en jordman, Som har erbjudit långt större svårigheter än en genomgräfning af Sjelland skulle medföra. Det måste ha varit med en viss känsla af stolthet som Lesseps för kort tid sedan nedskref och afsände följande telegram:etill Paris: Suez, d. 28 Sept. 1869. Vi afreste i morse från Port-Said och ankommo nu på aftonen till Suez, efter en oafbruten angbatsfart under 15 timmar. Ferdinand de Lesseps. Orienten och Occidenten voro förenade! och under det att Pharao under 20 år använde 100,000 man på uppförandet af en pyramid, hvilket representerar en ungefärlig arbetslön af 450 mill. fres, har en at våra samtida på en jemförelsevis kort tid och trots svårigheter af alla slag verkliggjort en af de mäktigaste idcer, som årtusenden kunnat uppvisa. Så hastigt som Lesseps på sin proftur skola dock vi icke komma genom Sucz-kanalen. nligt programmet skulle vi vara i Suez-öknens hufvudstad Ismailia i afton, men hvem vet, huru dermed kommer att gå? Vid Suez har den olyckan inträtfat, då vattnet från Röda hafvet strömmande in, att en del af det gjorda arbetet blifvit så förstörd, att de stora fartygen icke genast skola kunna gå heit och hället igenom. Det högtidliga öppnandet har emellertid törsiggått, sjöarne och hafven ha blifvit välsignade i närvaro af några af Europas mäktigaste representanter och i detta ögonblick ånga fartyg från alla länder genom Suez-kanalens öfversta del. Så långt ögat kan skönja bakom eller framför oss ser jag endast den snörräta kanalen. Då jag vänder ryggen åt Port-Said har jag till venster öknen i all sin förfärande enformighet och bakom fördämningen till höger utbreder sig sjön Menzalehs blå vattenspegel. Vid horisonten öfver öknen visar sig en hägring, man ser bilden af en oerhörd pyramid. Små ångare kila förbi oss styrando kosan åt Medelhafvet. På stranden till höger passerar en afdelning artilleri; de smutsbruna karlarne ta sig förträffligt ut i sina pittoreska uniformer på de präktiga arabiska hästarne; småbåtar och pråmar arbeta sig långsamt fram mot Ismailia, dragna af ett par halfnakna fellahs som plaska åstad genom vattnet med sina bruna ben, och för att göra ökenbilden komplett komma der två tungt lastade kameler i den gula sanden på ena strandbrädden. Vi komma nu till den första stationen på kanalturen. Raz-el-Ech heter de två samlingar låga träbyggnader, som ligga på hvar sin sida om kanalen; fiera af husen ha verandor på framsidan och ett af dem ådrager sig synnerlig uppmärksamhet genom en liten trädgård full af de yppigaste tropiska växter, som infattar det i en förtjusande ram. Farten saktas något, under det vi passera Raz-el-Ech, hvars innevånare helsa oss med hurrarop; men nu släpper man åter på ångan och vi skumma på nytt genom Suez-kanalens grägröna vatten och åter stirra vi ut öfver den oändliga, ofruktbara öknen. Eftermiddagen. KL. 3 ankom Thabor till den nästa stationen, staden Kantara. Vi lemnade Port-Said kl. 312. Kantara betyder bro på arabiska och staden har fått sitt namn efter en bro öfver Nilarmen, som karavanerna passerade på sin väg från Nubien. Innan Suez-kanalen anlades fanns Kantara snart sagdt icke till som stad; nu är den en vacker liten stad, som förvånar en med sina prydliga, ehuru icke mycket talrika byggnader. Profeten har sagt: Res alltid i sällskap; reser du ensam följer en djefvul dig: ären I två, följa eder två djeflar; men tre ären I bevarade mot onda tankar och när I ären tre, så utväljen bland eder en ledare och vägvisare. Öknen lockar ej heller till att resa ensam; man ser också alltid flera resande tillsammans här på denna ka vanernas hufvudstation; vägvisaren kallas Khrebir och från Syrien eller Nubien för han sin lilla flock genom öknens faror och besvärligheter till Kantara och derifrån vidare fram till resans mål. På högra stranden hade just en sådan karavan slagit sig ner, folket satt i grupper och intog en enkel måltid eller sträckte ut sig på sanden med den lilla pipan i munnen, måhända var det Kif-rökare, hvilka nu med tillhjelp af detta Afrikas opium drömde sig in i herrliga, svala marmorslott med sorlande kaskader, omkring hvilka retande qvinnor dansa eller der Almeer, dessa Egyptens bajaderer, svinga sig med halfvilda och lasciva språng. Denna Hatchist skall vara mycket lockande att röka, för hvar och en som en säng sökt sig derpå. Under rökandet af den lilla pipan framtrollar santasien de skönaste bilder för en, men uppvaknandet efter detta upphetsande rus skall vara mycket obehagligt och slappande. Napo leon den store tick på det strängaste förbjuda sina soldater att röka tif under fälttåget i Egypten år 1798. Inne mellan de liggande och sittande grupperna af de trötta resenärerna stodo åsnor och ka— — — — —— ert besök på Raynham. Jag skall J dessa men se er som ni skall vara att se mig. kalla motta