Göteborgsposten – 18 november 1869, sida 1

skola kosta 340,000 å 380,000 rdr om den göres till ett djup al 16 å 18 fot. Vore Stockholm en stor handelsstad med liflig sjöfart, så borde väl kostnaden kunna bestridas af hufvudstaden ensamt; men följden blefve då, att trafiken måste beläggas med någon ökad afgift och då återtoges med den ena handen hvad som bortgifvits med den andra. Lyckligtvis är denna fråga icke blott af intresse för hufvuastaden, utan äfven både för den stora Mälardalens alla sjöstäder och för dess uppland af stor vigt. Under de senare tio ären hafva en mängd fartyg passerat Stockholms sluss till och trån Mälarstäderna, med laster från eller till utrikes ort, hvilka fartyg skulle gjort kortare och äfven säkrare resor om segelleden genom Baggensstäket varit användbar. Det synes säledes ganska lätt, att hela mellersta och södra Sveriges samt Gotlands fartygsegare äfven böra vara intresserade för en åtgärd som underlättar traktsarten. Från sinansiel och kommersiel synpunkt är frågan fullkomligt klar. Men så kommer den strategiska eller militäriska, hvilken regeringen specielt måste påakta och hvilken onekligen äfven är af stor vigt. Emot slöjdföreningens agitation kan anmärkas att frågans militäriska sida lemnats åsido. Der djupgående handelsfartyg obesväradt gå fram kunna naturligtvis äfven lika djupgående krigs tartyg framtränga, och lika vålkomna som de förra äro för hufvudstaden, lika ovälkomna äro de senare, törutsatt att deras entrå är fientlig. Således ju djupare Baggensstäket upprensas, desto starkare måste det befästas, ty den eviga freden torde ej lika snart blifva införd som den nya segelleden blir färdig. Det öfvervägande antal handelsfartyg, som nu besöka hufvudstaden äro i afseende på djupgående 10, 11 å 12 fot och man synes bemöda sig att bygga de nya fartygen så grundgående som möjligt. Om derföre de, hvilka itra för Baggensstäkets upprensning ville nöja sig med segelledens minsta möjliga fördjupning, så skulle äfven det erforderliga försvaret i samma mån blifva billigare, och hela frågan vida lättare lösas. Det kan för ötrigt lätt visas att Baggensstäkets upprensning i alla fall är af vigt tör Stockbolms eget försvar äfven om med den intet vunnes för sjötrafiken. Det är antagligt, att då en så gammal och i sin ort högt aktad representant som Jonas Andersson i Häckenäs kunnat vid nu sist förrättade riksdagsmannaval öfvergitvas at ett så stort antal valmän, hvilka kastat sig på kapt. Carlsund, så har det skett emedan valmånnen vänta af den nyvalde en stor verksamhet vid riksdagen till valdistriktets bästa. Hr Carlsunds mission är påtagligen också den att genomdrifva en jernväg som berör punkten Motala. En jernväg i sådan riktning är afven af allra största vigt för Motala mekaniska verkstad, och det är sannolikt att om banan ställes på aktier, så kommer nämnde bolag att teckna sig för ett belopp motsvarande det hvartill materielen kan beräknas, törutsatt naturligtvis att den tillverkas vid Motala. I jernvägsintrigernas plananläggning kan gretve Eric Sparre erhålla en förträfflig rådgifvare i kapt. Carlsund, såvida den förra icke i alt vill vara enväldig, utan delar med sig af makten åt den senare. Kuriöst skall det blifva om hr Carlsund vill öfvertaga den roll som br Key under de trenne sisttörlidna riksdagarne gent emot trafikstyrelsen velat men ej kunnat utföra, äfven at brist på skickliga A ufflörer. Hr Carlsund behöfver inga sådana och är således på detta område hr Key ojem! örligt öfverlägsen, men måste naturligtvis vara ytterst ömtålig om sitt anseende, hvilket cke varit fallet med hr Key. Jag förmodar i lock att en arbetsfördelning skall tillvägabrinsus; hr Carlsund öfverlemnar åt hr Key att köta det grofva artilleriet, förbehållande Big lelf att utlägga undervattensminorna. Månne man icke kan blitva ense derom, i tl det nu för tiden är omöjligt att accepteras äsom orakel, och till och med kinkigt att så itt som förr gälla såsom en auktoritet? Det! r vida mindre det dystra tviflet som utbreer sig, utan helt enkelt den strängare kriti— ww----s.. .. re —