Göteborgsposten – 17 november 1869, sida 1

— —kiA — ——— bragder svenska Sjökrigshistorien omtalar. Dristigheten mottog första kulregnet från de ryska skepp emellan hvilka genombrytningen skedde och hvilka lago så nära hvarardra, att man knappast kunde segla emellan dem. Hade den djerfva manövern yckats, hade Dristigheten blifvit skjuten i sank eller dragit sig tillbaka eller hade den undervattensmina, som sjutionio år senare bräckte kölen, då funnits till och legat i dess väg, skulle troligen hela svenska flottan, på hvilken konung Gustat III och hertig Carl voro ombord, fallit i fiendens händer, och hvem vet om ej Sverige da blifvit en rysk provins? Jegifver man sig ifrån nya dockorna till gamla varfvet, så finner man ötverallt en stor förändring mot fordom. De flesta verkstäder äro ombyggda, en del nybyggda. IIvad som fordom ansågs sinnrikt och konstmessigt kallas nu antediluvianskt. Det at Lidströmmer inrättade gamla sliphuset, i hvilket tvenne oxar drogo omkring ett stort hjul, som satte de slipstenar i rörelse, på hvilka timmermannen hvässade sina yxor, och hvilket förskaffade sin uppiinnare mycket beröm, har försvunnit och en angmaskin drifver nu i ett nybygdt hus ej allenast slipstenar, utan äfven fårgavarnar och sågar m. m. Nya hammarsmedjan med sin kraftiga anghammare och sina af ångmaskin drifna svarfstolar, borrmaskiner m. m. är så olik de inrättningar som fordom begagnades, och hvilka egentligen ej voro några andra, än sädana hvarje bysmed eger, som nutidens krigsfartyg äro olika dem, hvilka numera tillhöra svenska flottans minnen. Utanför den beryktade ankarsmedjan bygges nu en liten ångbåt at jern af särdeles vacker konstruktion, omkring 60 fot lång och 12 fot bred samt beräknad för maskin af 12 hästars kraft. Sa väl fartyget som dess maskineri förfärdigas i varf, vots smedjor, till bevis att ehuru Karlskrona var hittills endast varit beräknadt för trätartygs bygvande, kunna dock med de inrättningar som nu sinIngen svårighet förefinnes att på varfvet by nya IIricssonska skärgårdsfartygen och met utvidgning at verkstäderna, skulle äfven de största monitorerna kunna förfärdigas i Karlskrona. Den gamla mastkranen af trä, vid hvilken, innan den stora dyrbara kranen vid nya dockan uppfördes, alla skepp förmastades, står ännu qvar och begagnas för mindre fart Åskan försökte för v år sedan att låta den brinna ned som annan ved, men tack vare vårt raska sjöfolk, kom lågan icke längre än till öfversta spetsen, hvarest den hade besynt sin lysande bana, hvilken af några matroser och jungmän snart släcktes. Hela inrättningen torde nu få den heder att ruttna neder d. v. s. den får val sti qvar så länge den utan fara kan begagnas, men anses redan ej förtjena någon betydligare rearation utan blir slopad, helst som nu en ny kran af jern och af vida större kraft än någon af de förutvarande kommer att uppsättas. Vända vi oss till Lindholmen, så finna vi den gamla öfver tusen fot långa repslagarebanan med sitt wita torn på taket, hvilket ijenar anländande fartyg till inseglingsmärke, ännu i godt behåll och likaså gamla dockan, som likväl nu är ansenligt större un den var, då salig Djurberg uti sin geograsi kalade denna, enligt Polhems plan i klippans sprängda dussin för verldens åttonde underverk. Då var denna docka knappt två tredjedelar så stor som nu och det oaktadt svettades etthundraåttio man i trenne dagar för att medelst en till ytterlighet ansträngd dandkraft utpumpa densamma, hvilket en ångmaskin nu uträttar på några timmar. Artillerigården företer äfven ett helt annat utscende än den hade för några tiotal år sedan. Nya suader och åndamalsenligare verkstäder, der ångkinen trädt i sället för den fordna handkraften, vittna äfven här om en nyare tids bättre arbetsmetoder. IIVvar man än vänder sig inom varfvets om räde, finner man att det dyrbara etablissementet blitvit väl bevaradt och underhallet samt att, så vidt tillvångarne medgifvit, nya inrättningar i öfverensstämmelse med tidens fordringar blifvit anlagda. v de Bolaget Unionen, afsedt för idkande al boktryckeri i hufvudstaden och förläggarrörel-e sör en eller flera tidningar, har erhållit sin bolagsordning fastställd at K. M:t Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägsbygguder. Sedan k. m:t, på grund at rikets ständers vid 1862—1863 urs riksdag begäran, uppdragit åt styrelsen för statens jernvägsbyggnader att gå i författning om utgifvande al en sådan beskrifnirg, till en början omfattande vestra stambanan med utgrening vill Örebro, samt förklarat att upplagan borde bh 1500 exemplar, har nämnde styrelse anmält, att detta arbete nu blifvit tärdigt. På samma gång priset och vilkoren för försäljningen af detta arbete blifvit bestämda har k. m:t jemväl uppdragit åt styrelsen att låta utarbeta ett liknande verk ätven öfver södra stambanan. korvetten Gefle ankrade 26 Oktober a Funchals redd. Preussiska kadettfregatten Nivbe, hvilken afgått från Plymouth några dagar före Gelle, låg vid Madeira vid korvettens ditkomst. Ilelsotiliständet tillfredsställande. nas mindre jernängsartyg ganska väl baggas här. — — ————— KA AE RA