Göteborgsposten – 23 september 1869, sida 2

med en urgammal fransk melodi, komponerad af Ducauroy till Henrik IV:s romans: :: Viens Aurore! Je tiemplore Je suis gai, quand je te vois —:: :: La bergere, qui mest chere Est vermeille comme toi.:: att det nästan kan betraktas som en variant deraf. Det kan tvärtom mycket ofta bevisas, att den, som en gång varit så lycklig att komponera en nationalsång, aldrig förr eller senare kunnat åstadkomma en melodi som blifvit folkets egendom. Rouget de VIsle, som skakat hela verlden med sin Marseljäs, har förgäfves ansträngt sig för att göra äfven den måttligaste lycka med sina öfriga musikaliska försök; auditör Rasmussen som i ett lyckligt ögonblick komponerade sin oöfverträlfliga -Danmark dejligst Vang og Voange?, hade icke lyckan att utom den komponera en enda melodi, som någon sedan brytt sig om att sjunga och af konsul Roger som komponerade Kong Kristian stod ved höjen Mast ha vi endast denna enda melodi. Westermark, kompositören till Kung Carl den unge hjelte och tysken C. G. Bellmann, som komponerade Schleswigholstein meerumschlungen, skrefvo heller inga flera melodier, som blifvit populära och ryssen Loff, kompositören af