Göteborgsposten – 1 september 1869, sida 1

i tiden. IIr B. är äfven, om man får döma af uttalanden, som han haft, en vän af skråen, hvilken omständighet kan förklara, att han för sig vunnit en dol handtverkare, som längtanssfullt blicka tillbaka på tider, då de hade sina privilegier och inga sjellförsörjare sunnos. Men skråen äro en ör alltid öfrvervunnen ståndpunkt, hvilken ingen sk all kunna åter uppbygga. Det gäller för de små industridkarne, säväl som lör de stora, i stället att höja sig och sina yrken, för att kunna bestå tasllan med utlandet. Ingen kinesisk : mur har gifvit skydd åv ågot verkligt sramåskridande. Bakom en sådan tritvas blott dvala och skendöd. 1 afseende på den kommunala rösträtten har riksdagen redan antagit, för sädernas del, en ganska vigtig resorm, hvilken blott afvaktar K. M:ts sanktion, lör att träda i verkställighet. Hr B. torde således ej beller deri ha något fält. — Detta hvad hr B:s åsigter angår, hvilka ingalunda kunna anses vara ett uttryck för de frisinnade meningar i handel och näringar, som städse haft en fast plats inom detta samhälle; också undvek hr B. på mötet, alt närmare belysa sin ställning härntinnan, genom att sifligt förklara sig öfverensstämma med de af prof. v Schoultz uttalade åsigter, hvilka, såsom vi otvan nämnt, ingen kunde af hans yttranden med bestämdhet leta sig till. Göteborg har dessutom hittills aldrig brukat hedra någon den der missbrukat tryckfriheten. Vi ha varit något omständliga, emedan valfrågan lifligt sysselsätter vår allmänhet och skall göra det ännu mera, alltsom den afgörande valdagen nalkas, hvarför vi äfven få månget tilltälle att till saken återkomma. Rörande på mötet uttalade önskningar om, att magistraten skulle emottaga valsedlar ätven under aftonen, på det alla valberättigade måtte få tillsälle att deltaga i valet, kan naturligtvis ej mer än en mening göra sig gällande, likasom vi äro sorvissade om, att maaten skall efterkomma denna billiga bean. IIvad hr Hedlund beträffar, skulle vi trott, att han, som förr så ifrigt önskat att komma i åtanka, skulle under längre tid, än blott en valperiod, kämpat i riksdagens utskott och plena för de ideer, han med synnerlig törkärlek omfattat. Vi hade väntat, alt ban ej skulle så hasvgt slippa försvarsfrågan ur händerna såsom representant och att han skulle ånnu en gång höja sin stämma för en sann och verkhg tryckfrihet, ej en sådan som alstrar farligt sjeltsvåld och demoraliserarEmeller tid har he II. tillfälle att ersätta tribunen med pressen och att med detta vapen, ofta mäktizare än den förra, kämpa för sina idcer, hvartör man får finna sig I hans nn gelse, om den än icke behag: 7 obestridlig routine i ärenden at allmän art, hvilkas utveckling han såsom mångårig publicist haft godt tilllalle att följa. Det gäller således att ersätta dessa båda sistnämnda med män, hvilka kunna gagna säderneslandet och värdigt representera vårt samhälle, hvilket hittills innehaft en så aktad plats i den sansade utvecklingen. Å valmötet nämmaes åtskilliga kandidater, at hvilka vi här särskilt framhålla följande fem: hrr prof. von Schoultz, Victor Rydberg, grossh. A. IV, Lecgren, rådman KE. II. Brag och lektor I. Th. Blomstrand, sedan åtskilliga andra på det bestimdaste afsagt sig sortroendet och andra namn ej rönt nägra bevis på sympatier. Det är mer än möjligt, att ytterligare andra namn skola Ännu framkomma, äfven sådana som valmännen, ty hr I. ar en tramstående förmåga i debatt en och eger en i i I I! i; i i i i i i ; kunna ha chanes. Men vi vilja hålla oss till de ofvannämnda. Prolessor v. Schoultz, hvars yttranden på valmötet voro något svåtvande, tycktes dock i vilja undanbedja sig att ifrågakomma. Vi: linna desto mera anledning till detta antagande, som han i ett, I fraseologiskt hänseende ; förträffligt tal med en stundom verkligt ansläende ÅÅSchwung betonade, hvilka vig riga ärenden, som det ålåg en representant att säa sig in uti, men halkade forbi den förpligtelse, som han helt säkert ej skulle underlåtit att uppfylla, om han verkligen önskat att komma : i åtanka. neml. att redogöra för sin stalrlning till dessa uppräknade frågor och för sättet, huru han skulle för sin del vilja söka att deltaga i deras lösning. Alldenstund ingen interpellant uppträdde, för att begära nödiga förklaringar, antaga vi, att man i allmänhet iumiog hans yttrande för eu verklig önskan att bli belriad iran valet. Vi finna detta för ör rtil i längden så onthan ... Maurice, det le, beslöto att försöka arrestera dig derborta. ad