Göteborgsposten – 25 augusti 1869, sida 1

unga fursteparets högtidliga intåg dagen derpå. Han återkom i Tisdags afton, belåten med sin sejour i Nordens Athen -— antager ni. Misstag! I egenskap af svensk hade han rönt den utmärktaste välvilja, som han ock i fullaste mått hade tagit i anspråk. Men — festligheterna i Köpenhamn voro mera storartade än i Stockholm, och det harmade honom. Entusiasmen för fursteparet var större än i Stockholm, och det harmade honom också, likaledes att han icke alls hade bhfvit prejad på logis — det hade han åtminstone väntat; och nu vidhåller han ifrigare än förr att det nya band som förenar de tre nordiska rikena är af ingen politisk betydenhet alls. Såsom ifrig anhängare af esträngaste sparsamhet höll han på att göra en godtköpsresa med tapetseraren Winberg, hvilken dock föreföll honom vid närmare påseende misstänkt, och så valde han jernvägen såsom säkrare, men derigenom gick han misste om att få se Göteborg, hvilket nu förargar honom. Omkring 20 litteratörer och tidningsreferenter valde en annan väg tör att komma till Köpenhamn. De afreste härifrån på Lördagen d. 7:de med ångf. Oscar, som d. 9:de hade bort inträffa så tidigt i Jönköping, att de med blandade tåget och i 3:dje klassen kunnat afresa söderut. Då ångbåten gick in i Jönköpings hamn var tåget flera mil borta, ty ångbåten hade blifvit fördröjd. Stor uppståndelse! Allmän klagan! Lugnen er, mina herrar, sade stationsinspektoren, snälltåget söderut afgår kl. 5 e. m. och med det inträffen I tidigare i Maimö?. Visserligen var det en tröst, men en dyrbar tröst, ty med snälltåget gå inga 3:dje klassens vagnar, och förbemälde resenärer voro anhängare af den vackra grundsatsen: Åden strängaste sparsamhet måste iakttagas. Stationsinspektoren hade ett medlidsamt hjerta. Han visste råd — och telegraferade till intendenten Troili i Göteborg, och denne till trafikstyrelsen i Stockholm, med relation om saken och med förslag att de 20 rlitteratörerna och tidningsreferenterna skulle tillåtas att med snälltåget få afgå i en 3:djeklass vagn, men betala för 36 passagerare i densamma; och det beviljades af styrelsen. Herrarne afreste. Om de nödsakats begagna 2:dra klassen, så hade resan till Malmö kostat dem sammanlagdt 390 rdr, men nu er lade de i stället 250 rdr 50 öre och uppnådde målet för resan tidigare. Det återstår nu att erfara huruvida några af dessa resenärer och tidningsreferenter i sina korrespondenser skola omförmäla den välvilja de rönt af trafikstyrelsen, eller om de betrakta den såsom en rättighet, hvilken bort tillkomma dem på grund at den befattning, som de uppgitvit sig innehafva. Sedan jag sist skref har i hufvudstadens grannskap hållits tvenne folkmöten, det ena i Södertelje, det andra vid Drottningholm, begge med allvarlig politisk ansats, men med en behöflig bottensats af munterhet. Det är troligt att allmänheten om det senare alls icke fått någon kännedom derest icke referenter för hufvudstadens tidningar varit tillstädes, och, påverkade af situationen, omöjligt kunnat göra sig döfva och blinda för de komiska pointerna. I Södertelje, liksom öfverallt annorstädes, hade initiativet till folkmötet tagits af några ganska aktningsvärda medborgare hvilkas politiska studier egentligen nyss börjat. Mötet bevistades till större delen af mindre jordbrukare som. inkommit för att på stadens torg afyttra sina produkter, vidare af åtskilliga borgare i staden, dernäst af stadens skolungdom, framtidsmän utan tvifvel, ochjaf några madamer medforande sina pepparkakskorgar. Den mest utpräglade målsmannen för det socialdemokratiska elementet var kapten Uggla, sastighetsegare i stadens grannskap och den som egentligen föranstaltat mötet. Rektor Siljeström, f. d. representant för Södertörns domsaga, kom ock tillstädes och nödgades fungera såsom mötets ordförande, såtillvida en lätt befattning, som uppslagsändan blef det nyliberala sällskapets bekanta program, hvilket genomgicks på c:a 2 timmar utan synnerliga svårigheter. Kapt. Uggla tillkom den stora förtjensten att halva lorfullständigat programmet i enlighet med hans åsigter och intressen. För fyra år sedan hölls ett valmöte i Södertelje med Södertörns valmän. Afven då var hr Uggla tillstädes. Men då var icke det nyliberala sällskapet organiseradt och dess program icke ens påtänkt; hvadan hr Uggla uppläste, dock icke utan svårighet, ett längre bref från frih. Knut Bonde — riksdagskandidat med mycken åtrå for Södertörn — i hvilket dagens stora frågor omrördes. Då hade denne i kapt. Uggla en ifrig förespråkare, men nu vet jag intet som hin— An3 — — —