Göteborgsposten – 19 augusti 1869, sida 2

Min bästa Marianne. Kanhända har ni anat hvem den man var som åt händelsernas ström gifvit en helt ny och visserligen öfverraskande riktning. Kanhända har ni förstått hvilka be ekelsegrunder som ledt honom. Förhåller det sig så, är jag belönad för mina ansträngningar, ty ni kan ej längre vägra mig er vänskap och er aktning... Emellertid är mitt verk ej fullbordadt. Jag har gjort alla förberedelser för att få den dom, genom hvilken baron dEscorval dömts till döden, ändrad, eller för att utverka hans benådande. Ni bör veta hvar herr dEscorval döljer sig, låt honom känna mina planer, bed honom uppgifva om han föredrar en ny dom eller enkelt och simpelt benådning. Martial de Sairmeuas. Detta var andra gången Martial förvånade Mariaune genom storleken af hans passion. Till sådana handlingar kunde två män vara i stånd som älskat henne och som hon försmått! Den ene, Chanlouineau, hade dött för henne och beskyddade henne äfven efter döden. Den andre, marquis de Sairmeuse, uppoffrade för hennes skull sina fördomar och satte sin familjs politiska lycka på spel... Och den som hon valt, fadern till hennes barn, Maurice dEscorval hade under de fem månader han varit aflägsnad från henne ej låtit höra det ringaste af sig.