Göteborgsposten – 13 augusti 1869, sida 1

— — a B — —— ttbare Hästen, ett minne såväl af en försvunnen ds politiska dårskap som af dess ringa konstfäri i i I lighet hade naturen dragit försorg om att skyla genom den rika växtligheten hos de rundtomkring planterade träden; vidare uträttade i detta hänseende let kungl. artilleriet, som tillika med borgargardet paraderade på torget, samtidigt med att här ordningen liksom på andra ställen uppehölls af husarer unt polistjensteman, dels till häst, dels till fots. Atven kongl. teatern hade efter basta förmåga sökt att dölja sina skropligheter. Flaggvr, vapenskollak. guirlander och trofeer prydde dess gatvel och framsprinmde facad. Af torgets vackra byggnader framstod isynnerhet Charlottenborgs slott, som smyckat sina tinnar med tre kolossala nordiska flaggor; vapensköldar och guirlander fulländade dekorationen. Äfven ryska ministerhotellet. som bildade en bjert motsats till den enkla utstyrseln af det engelska ministerhotellet i Bredgade, var för denna dag skandinaviskt och Ilotel Angleterre var vackert prydt med böljande guirlander som ram omkring en allegorisk statyett och talrika flaggor. Af de privata husen tilldrogo sig isynnerhet uppmärksamhet: hoftotografen Petersens, som var prydt med festoner, slaggor och köldar, dels med vapen, dels med versitierade inskrifter samt Smidt le Maires hus, hvarest den snart afflyttande franske ministern Dotezac mellan två kolossala trikolorer hade låtit anbringa stora vapensköldar en infattning af en hermelinsmantel med krona öfver och under omgifven af nordiska flaggor. Vid Holmens kanal voro äfven byggnaderna festligt och smakfullt prydda, men ögat flög snart förbi dessa och de der utmed uppförda åskådareläktarne till den stora äreporten i Störrestrade utanför Havngaden. Den var efter ritning af arkitekten Dahlerup uppförd i 3 bågar, midtelbåge med tvenne mindre sidoportaler, beklädda med grönt, röda draperier och blomsterguirlander, öfver midtelbågen var anbragt Köpenhamns vapen, omringadt af fanor, öfver sidoportalen prunkade likaledes flaggsmyckade sköldar med kronprinsens och kronprinsessans initialer. På den ena sidan om äreporten i sjelfva Havngaden var upprest en sångartribun, utanför hvilken tåget skulle stanna för att emottaga en kort välkomsthelsning. När man gick igenom äreporten, hade man till venster Holmens kyrka med en vacker dekoration at grönt, till höger åter en brokig rad byggnader och midatför ännu en äreport att passera, i det Holmens bro på begge sidor var omgifven af tlaggsmyckade master, mellan hvilkas leder Christiansborgs slotts tunga, men majestätiska massor togo sig imponerande ut. Husen midtför Christiansborgs hufvudfagall samt de i kanalen liggande fartygen voro likaledes rikt smyckade med tlaggor och vimplar och från slottets tinnar svajade en ofantlig Dannebrogstlagga. Äfven Åmagertorv och Vimmelskattet prunkade i brokig prakt och på Gammeltorv fladdrade stadens stora Uannebrogsflagga öfver rådoch domhusets vackra facad, under det att guldäpplena i springvattnet som vanligt gjorde les honneurs med anleuning af dagens högtialighet. Stadens vackraste prydnad var emellertid obestridligen den oändliga, b ljande menniskomassa som ända från middagen och ännu tidigare uppfyllde de gator, genom hvilka tåget skulle passera, de många verkligt vackra och smakfullt klädaa damer som hadde besatt alla fönster på dess väg och till den grad öfversvämmade -Gulukarethen: med buketter, att de bildade ett tjockt lager på dess tak, de ta rika åskådarne som hade ockuperat hvarje högt belägen punkt, ända från vagnssätena till hustaken och hvilkas kraftiva hurrarop, som ljödo än omkring än högt öfver det kungl tåget, beledsagade af hattars svängande och damernas nasduksviftmmgar, vittnade om att icke flera timmars väntan under väderleksförhallanden, som voro allting annat än uppmuntrande, hade förmått att afkyla den entusiasm, hvarmed hvar och en af de många tusende gått ut för att bjuda Danmarks kronprinsessa välkommen till Danmarks hufvudstad. Hutvudintresset samlade sig naturligtvis omkring Toldboden hvarest den första mottagningshögtidligheten skulle ega rum och hvarest förberedelser gjorts för att göra allting så festligt som möjligt. Det är lyckligt, att de byggnadsföretag och förändringar, som länge varit under arbete, just nu hunnit fullbordas och den vackra platsen med de storartade omgifningarne var sålunda väl egnad till att mottaga brudefäraen vid dess första landstigning på den danska kusten. Den stora nya Tolubodbyggnaden står nu fulländad, det låga, oansenliga vakthuset är nedrifvet, en stor ny port är öppnad på den norra sidan ut till esplanaden och Töldbodplatsen, genom ett smakfullt jernstaket satt i direkt förbindelse med Langelinie. Öfver den nya byggnadens arkader var upptörd en stor läktare på hvilken tidigt samlade si: en talrik krets af festligt klädda damer, hvilkas ljusa tviletter vackert aftecknade sig mot byggnadens bakgrund. Mot norr, alltså ut mot bäthamnen, Var rest en annan väldig läktare för sängarne med en upphöjd, af grönt bekladd plats för anföraren. Vid den breda landstigningstrappan midt för byggnaden, hvarest landstigningen skulle ega rum, var af staden uppförd en hög baldakin at blått tyg, rikt besatt med guldstjernor och orvantill prydd med blomsterbuketter och öfverst med en corona muralis. Från vattenbrynet intill kajen var trappan belagd mea rödt kläde och brokiga mattor. Framför baldakinen, inåt stranden, var en öppen läg estrad likaledes mattbelagd, bestämd för brudparet och på denna utströddes straxt före landstigningen af borgarerepresentanternas damer vackra buketter, så att brudparet bokstäfligen kom att vandra pa rosor. Pa ömse sidor om baldakinen reste sig breda obelisker, smyckade med flaggor och krönta sköldar, som buro bokstäf.Ui n——