Göteborgsposten – 3 augusti 1869, sida 3

2: afen y p persta många gånger dö gräs mydagen. Men sida mera ekladymedelof skapa ät sig en vilja lydande tj t framträdt i upperba sterier, som di och aldrig har detta hu tant, än under förhållanden, då nämnde högmös bereda sig till att genom ett nytt ekumeniskt möte och af detsamma fattade beslut söka återvinna en på senare tider slappad disciplin och sammanhällning, för att dymedelst kunna motträda hela den moderna bildning, som är frukten af de glänsande resultater, ve oaekapor och forskningar vunnit; hvilken bildning för öfrigt hvilar på den demokratiska grund, som utgör hvarje oberoende andlig verksamhets väsen och tenderar ull stadtästandet at folkens och den enskilda personlighetens sjeli bestämning — något som alldeles strider emot romerska kyrkans andemening att vilja klafbinda allt vid sig. Det är på denna grund vi anse händelserna i Krakan så vigtiga, emedan de synas äfven i djupt romersk-katolska länder komma alt uppröra stämningen hos folket mot en allsvåldig och, hvarför icke? sjelfsvåldig kyrklig myndighet. I får började Frankrikes senat sina förhandlingar, under hvilka den skall diskutera det af den nya ministern Chasseloup-Laubat utarbetade och af statsrådet gillade lagförslag, som innehåller de i det kejserl. budskapet at d. 12 Juli bebådade ändringar i författningen. Hela Frankrike motser resultatet af dessa lörhandlingar med desto större spänning, som en mängd olikartade rykten äro i omlopp. Först under senaste dagarne ha tidningarne någorlunda enstämmigt meddelat, att både kejsaren och ministören voro beslutna att gilva den vidsträcktaste tolkning åt de bebådade re formerna. Under statsrådets sammanträde d. 27 Juli skall en hättig sammanstötning. ha egt rum emellan Chasseloup-Laubat och f. d. statsministern IKounher. Den senare skall nemligen ha skarpt uppträdt mot statsrådets beslut och framhållit, huru farligt det skulle vara att anförlro en väsentlig del af det politiska initiativet åt kammaren. ( hasseloup Laubat vände sig derpå direkte till kejsaren och yttrade, att Rouhers opposition måste i hög grad försvåra hans uppgift, hvarför han ansåg sig å egna och kamraters vägnar böra anhålla om afsked, ifall kejsaren vore af lika mening med Rouher. Kejsaren uppträdde då medlande och Chasseloup-Laubats förslag gick igenom. Hr Baroche skall såsom utomordentligt sändebud representera Frankrike vid okumeniska mötet i Rom. Rue dArgenteuil i Paris rifves nu för Avenue Napoldåon, hvarigenom Paris förlorar eblt al sina historiska hus, n:o 18, der den store Corneille dog d. 1 Okt. 1684. F. n. står på särden till detta hus skaldens lagerkrönta byst under ett slags kapell. Den bekanta systern Patrocinia från Spanien och hennes nunnor ha lemnat Montmoroney och i stället uppslagit sina bopålar i Bayvonne, der de vilja grundlägga ott kloster. Bort med klostren! Från Spanien förljudes, att de carlistiska banden, hvilka förberedde en stor beväpnad resning, helt och hållet uppgifvit denna sin afsigt. Man tror, att carlisterna, på grund at det vid Ciudad Real lidna nederlag, fått befallning om att inställa alla fientligheter. Häktningar af misstänkta fortgå dock. Ett slående bevis på den allmänna motviljan mot militärtjensten i Preussen är resultatet af det fördrag, som nyligen afslutats mellan denna makt och Hessen samt Baden, enligt hvilket de resp. undersåtarne bemyndigas att förrätta krigstjenst i hvilkendera al de tre staterna, de behaga välja. Knappast en enda innevånare i de två mindre staterna har velat begagna sig af rättigheten att inträda i den arme, som segrade vid Sadowa, under det aft deremot så många prenssiska un dersäter anmält sig vilja ingå i IIessens och J3adens armåkontingenter, att, om anmälningarne antoges. dessa bäda länders kontingentor skulle bli mer än fördubblade. Cottas bokhandel förbereder till den förestående minnesfesten för Alexander von Hum boldt en solkupplaga af Kosmos nsteol ä ö ;