Göteborgsposten – 28 juli 1869, sida 1

Article Image
I nordöstra ändan af Paris ligger PereLachaise. Det är en hel stad för sig. Nästan hvarje graf har sin minnesvård, som oftast i form af ett litet hus, tillräckligt stort till sängplats för en lefvande varelse. I Sverige ibland, när Bore riktigt på skarpen behagar experimentera med sin iskalla andedrägt, skulle mången fattig stackare at lifs lefvande kött och blod anse sig som den lyckligaste menniska på jorden, om han hade en af Pöre Lachaises grafvårdar att skyla sin stelfrusna lekamen med. Och de flesta af dessa grafvårdar äro riktiga konstverk till på köpet! Det låter kanske besynnerligt, men ett besök på Pöre-Lachaise är ungefär lika lärorikt som en vandring genom ett museum af skulpturarbeten. Lägger man härtill att namn på Frankrikes mest utmärkta personligheter vid hvarje steg möta vandraren, skulle jag ödmjukast tro att vi ej behöfva ångra visiter. Just vid porten möta vi icke mindre än fyra begrafningsprocessionor. De upptaga hela rue de la Roquette. Nu skall jag säga att kommersen på denna gata är liflig. De nedersta våningarne i hvarje hus äro upptagna af en sorts butiker, hvilka ha alla möjliga slags sorgsaker till salu. Man handlar med grafvårdar, vaxljus, madonnor och helgon at gips, englar af lera, kransar, blommor, guirlander af perlor, :minnestaflor af glas med inskrifter: å mon påre, -Å ma möre, å mon fils 0. 8. v., o. s. v. — Köparne gå ur processionerna och in och ut i butikerna. Säljarne genera sig ej för att högt utskrika sina varor. I spetsen för hvarje procession går likvagnen med den omålade och med grofva spikar hopslagna kistan. I detta fall är katoliken enklare än protestanten. Ett obehagligt intryck gör det dock när man någon gång i ett sorgehus blir vittne till spikarnes inbultande i kistan. Skrufvar få ej användas. Spikarne vid Kristi korsfästelse äro naturligtvis anledningen till detta bruk. Efter likvagnen åker presten, kyrkvaktaren och en korgosse med vigvattenskärlet. Dessa herrar besvära sig aldrig med att gå till begrafningsplatsen. Efter dem följa till fots de sörjande med blottade hufvuden, de må nu anses för bättre eller sämre. Någon bestämd begrafningsdrägt finns icke. Arbetaren i sin blåa blus och sprätten i bonjour och röd halsduk förete ingenting ovanligt uti en likprocession. Också har jag ej ännu i Paris, oaktadt industrierna här äro legio, påträffat en enda skylt som lyder: Här uthyras svarta frackar! En i mitt tycke vacker sed är, att hvarje person, som möter en begrafningsprocession, helsar på den döde, qvinnorna med korstecknet och männerna med att aftaga hufvudbonaden. Hög såväl som låg följa detta. Militären gör honnör. Jordfästningsceremonien är, som hos oss, afpassad efter hur mycket sterbhuset kan ha råd att betala. Är det ett sattigmanslik, som stoppas ned, mumlar presten i största hast och liksom litet misslynt någonting mellan tänderna, som ingen menniska begriper. Den sista af de fyra processionerna ser rätt egendomlig ut. Den består uteslutande af blusmän, kanske ett par hundra till antalet. Omkring halsen och öfver bröstet bära de alla ett bredt högrödt band med en fyrgylld hammare och en dito yxa i kors öfver hvarandra. Bokstätverna C. U. P. bilda dessutom en triangel på bandet. På framställd fråga, upplyser en af deltagarne i processionen att den aflidne varit v ce ordförande i en arbetareförening, kallad Societ des couvreurs du souvenir, och att hans bröder nu följa honom till det sista hvilorummet. Hvad betyder bokstäfverna C. U. P., frågar jag vidare. Schy-y-yst! blir svaret med ett pekfinger för munnen. Får ni inte omtala det: Non, monsieur! det är en hemlighet. Att vidare forska efter föreningens stadgar, m. m., är lika fåfängt. Det är ett slugs mystiskt ordenssällskap denna arbetareförening. Bandens färg liknade Par Bricols trattband. Framkommen till grafven och sedan presten aflägsnat sig, uppträder en af blusminnen, föreningens ordförande, och talar med hög stämma några ord om arbetets ära och den aflidnes förtjenster, hvarpå alla göra korstecknet och. återvända i samma ordning som de kommit. Men vi fortsätta vandringen på PereLachaise. — Dessförinnan intresserar det er kanske att veta att alla begrafningar i Paris ombesörjas af ett bolag, benämndt Entreprise —— —— ————— ——— ———.ssdsccc——77WAAssOIgOMMMAMAMAAAA .Ow.,ä QooOa.AO

28 juli 1869, sida 1

Thumbnail