Göteborgsposten – 23 juli 1869, sida 1

Nåväl, i Gesle hade nya brandsprutor anskaffats, men icke ännu tillräckliga slangar; de förut befintliga ansågos ännu brukbara, men nu befunnos de alldeles för korta. Den förlust som drabbat Städernas brandstodsbolag uppgår sannolikt till mer än 3!, mill. rdr, som måste genom extra afgifter uttaxeras. Förlusten på Karlstads brand uppgick till 1,800,000 rdr, och uttaxeringen deraf vållade ofantligt många husegare stora bekymmer. Styrelsen lärer beslutat, att för brandskadeersättningen till Gefle skall utskrifvas en extra alfgift motsvarande 3 2 gånger inträdesatgiften. Men denna atgilt fördelas på sju terminer och den första infaller d. 15 nästk. December. Jag tager för alldeles gitvet, alt såsom en följd af branden i Gefle skall förslag snart väckas, väl icke att Städernas Allmänna Brandstodsbolag skall upplösas, ty det är at flera skäl omöjligt, utan reorganiseras efter andra grunder än hittills gällande. Bolaget måste genom årliga, men mindre inbetalningar, successive förskaffa sig en mot de stora riskerna svarande tillräcklig fond, så att de stora, plöts ligt uppkommande, extra utskritningarne ej påkallas. I annat fall hotas alla hus, som äro i bolaget försäkrade, med ett högst betänkligt vårdetall. Men en sådan reorganisation blir ytterst svår och tager stor skicklighet i anspråk hos dem somerhålla uppdrag att dermed gå i förtattning. Atskilliga genom branden i Gefle uppkomna förluster äro oersättliga. Dit räknar Jag, att genom gymnasiets brand måste un dervisningen för lång tid inställas, äfven derföre att boningsrum för lärjungarne kommer att saknas, och många föräldrar hafva ej råd att sända sina barn till andra läroverk. Till Gelle gymnasium hade rikshistoriosralon Schönberg, som afled 1 11 (om jag ej irrar mig), testamenterat en stor del af sin dyrbara boksamling. Den har nu förvandlats i aska, och enligt hvad en väl underrättad man tror sig veta, förvarades äfven Schönbergs dyrbara manuskriptsamling på Gelle gymnasium, i hvilket fall den också blitvit lågornas rof. Med visshet känner jag att i Gefle rådhusarkiv fanns en mängd otryckta originalhandlingar från 1792 års riksdag, utan tvifvel af stort historikt värde. De ha nu för alltid gått förlorade. Det är förvånande huru samma åtgärd kan bedömas fullkomligt olika i olika händer, churu stående på samma bildningslinie. Just nu hålles ett swrt öfningsläger med danska måen vid Hald i granskapet af Viborg på Jutland, och ett dylikt läger hölls der ätven törlidet år. IIuru bedömas dessa militäriska öofningar i Danmark? Jo, en utbildningstid af sex månader är visserligen blott mycket ringa, då man jemför den med preussarnes, som varar i tre år; — ven vigtig länk i den danska härens utbildning äro också lägeröfningarnor; — det danska folket följer också med uppmärksamhet allt hvad som angår lägret; det är som om alla hade en känsla af, att det inom kortare eller längre tid skall brista lös; — alla dessa uttryck äro tagna ur ett bref från en dansk, infördt i en här utkommande tidning. IIOS oss anställdes, som ni torde minnas, ett rysligt oväsende, då vid sistlidne riksdag begärdes och efter anställd votering beviljades ett anslag till dylika lägeröfningar nästa år; de rubricerades såsom obehöfliga, äfven i de upplysta tidningarne, och i landsorten är det klart som dagen, att så upplysta män i krigsväsendet som Pehr Olsson i Svingen och Håkan Pettersson i Knipetorp, hvilI kas bekantskap ni skall göra vid nästa riksidag, hafva uttömt sin vredes skålar öfver regeringa som till en så komplett onödighet vågat begära anslag, då, för att här åstadkomma ett i vapen väl öfvadt, krigsdugligt och oförfäradt folk, allenast erfordras några timmars söndagsöfningar, sommartiden på kyrkovallen. Vära grannar danskarne synas hysa annan åsigt, men den är också grundad på en ganska dyrköpt erfarenhet. På hösten 1867 anställdes — man kan gerna säga: beställdes — ett förskräckligt tidningsbuller i anledning deraf att Stockholms enskilda bank exporterade silfver, en åtgärd, med hvilken afsägs, antyddes det, att skoningslöst förgöra riksbunkens metalliska kassa. Att denna export föranleddes af och utgjorde liqvid för den ofantliga spanmälsinförseln, som skett på våren och sommaren, ville man ej inse, ty då hade ju åtgärden varit fullt berättigad. Härom skulle jag icke au i i a SR ———ä—L—— — ——— — ö 2 — — —